Ett par har satt bland annat vab-fuskande i system och kunnat utkvittera hundratusentals kronor av Försäkringskassan. Ändå anser inte tingsrätten att deras brott kan räknas som grovt.
Vilket också faktiskt är i sin ordning, för tingsrätten bygger sitt utlåtande på den praxis som växt fram. Det är rättssäkert, men får samtidigt märkliga konsekvenser. Förutom att dylik rättstillämpning utmanar allmän rättskänsla hos många, kan man fråga sig om inte lagstiftaren haft andra avsikter.
Fast när det handlar om bidragsbrott blir svaret nog svävande. Systematiskt fiffel med många sorters bidrag har funnits länge, men har av olika skäl ofta ignorerats från politiskt håll. Emellanåt har brottsligheten kopplats till vissa invandrarmiljöer och därmed blivit en politiskt "känslig" fråga som man helst inte rotat för mycket i. Andra gånger handlar det snarare om byråkratisk oförmåga eller politisk lättja. Den period det nu dömda paret fuskade under råkade som av en tillfällighet delvis sammanfalla med ministären Löfvens famösa låt gå-politik på område efter område, så man bör kanske inte bli så förvånad.
Det behövs hur som helst en ny rättspraxis och därmed nya, hårdare lagar. På det rättspolitiska området har regeringen redan gjort en del och nu kommer mer. Även om mycket bidragsfuskande handlar om relativt små summor, uppgår totalsumman för fusk med VAB och föräldrapenning till två miljarder kronor årligen. Enligt ett nytt lagförslag ska därför arbetsgivaren varje månad skicka in uppgifter om vilka som exempelvis vabbat till Skatteverket, vilka sedan kan kontrolleras av Försäkringskassan. Förhoppningsvis en bra början, för det kommer nog att krävas mer.