Mer än hälften av de svenska företagen utsattes för brott under år 2022. Brottsligheten innebär nästan 90 miljarder kronor i ökade kostnader och missade intäkter för företagen. Detta enligt en undersökning som Stiftelsen Tryggare Sverige gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv.
Utsattheten för brott skiljer sig mellan både regioner och företagsstorlek. Till exempel är risken att utsättas för brott större i polisregionerna Väst och Syd än i polisregion Nord. I rapporten förklaras en del av detta med att kriminalitet generellt brukar samlas i större städer även om brottsligheten under senare år vuxit även på gles- och landsbygd.
Företagens direkta kostnader för brottsligheten uppgår enligt rapporten till 43 miljarder kronor om året. Först och främst beroende på stöld, inbrott, skadegörelse och bedrägerier. Många företag har också tvingats att investera i säkerhetshöjande åtgärder. Kostnaden för detta landar på 29,5 miljarder kronor. Till detta ska läggas 18 miljarder kronor i uppskattade intäktsförluster.
Rapportförfattarna pekar dessutom på att det med största sannolikhet är ännu värre. Kostnader för brott tenderar att underskattas.
40 procent av företagen uppger att de är ganska eller mycket negativt inställda till polisens arbete. Många upplever att det inte är lönt att polisanmäla.
Mest nedslående är att två tredjedelar av företagen tror att brottsligheten kommer öka. Bara två procent tror på en minskning. Fem procent har funderat på att lägga ner hela eller delar av företaget på grund av brottslighet.
Det blir alltmer tydligt att det krävs ett riktigt omtag från politikens sida. Det är därför mycket bra att Svenskt Näringsliv sätter kronor och ören på vad brottsligheten kostar företagen. Politiken bör följa efter och göra samma skattning på samhällsnivå. Först då kan man förtjänstfullt fatta väl underbyggda beslut och följa upp dem.
Ju mer vi vet om problemens kostnad desto lättare kan vi utvärdera olika åtgärders nytta och effektivitet. I slutändan underlättar det också för polisen att prioritera och bedöma var resurserna ska läggas. Det går inte att utesluta att kostnad eller nytta för samhället är bättre mått än att räkna antal utandningsprov.
Det är märkligt att kriminalpolitiken inte granskats i form av pengar och att både politiker och myndigheter går lite på känn. På samma sätt som exempelvis klimatpolitiken och den ekonomiska politiken bör kriminalpolitiken löpande utvärderas. Från kvantitativa mätningar till kvalitativa analyser.
Att mäta kriminalitetens kostnad i kronor är ett steg i riktning mot ett mer effektivt, rättvist och hållbart rättssystem. Det handlar inte om att ignorera småbrott, utan om en brottsbekämpning som gör så stor nytta som möjligt. För så här kan det inte fortsätta.