Kommunstyrelsens ordförande i Linköping Niklas Borg (M) har det kärvt just nu. Staden har drabbats av flera spektakulära och gängrelaterade mord i närtid, samtidigt som Skäggetorp står kvar på polisens lista över särskilt utsatta områden. Kanske var det därför han ville att polisen skulle sluta att lista utsatta och särskilt utsatta områden för ett par år sedan, med det för moderater något ovanliga argumentet att listningen bara ökar problemen?
Medan utvecklingen i Linköping uppenbarligen går i fel riktning, förhåller det sig tvärtom i Norrköping. För ett par år sedan förlorade Hageby status som utsatt område och nu är det Klockaretorpets tur. Kvar återstår bara Navestad, vilket enligt polisen kan förklaras utifrån att det finns en relativt omfattande dold brottslighet (nt.se). Fast utvecklingen går i rätt riktning och det är förhoppningsvis bara en tidsfråga innan Norrköping slipper utsatta områden helt och hållet.
Hur annorlunda var det ändå inte för bara några år sedan? I Klockaretorpet brann bilarna, som det kändes nästan var och varannan natt. Det fanns ett stort behov av ökad polisiär närvaro, men också behov av ökade insatser från kommunens sida. Situationen kunde kännas nästan hopplös.
Den polisiära närvaron ökade verkligen och om någon enskild faktor bakom framgångarna i Klockaretorpet ska nämnas, så är det väl just polisens satsning. Fast det som mer än kanske något annat påvisar hur utvecklingen vänt, är att det faktiskt är svårt att peka på några enkla specifika faktorer. Ofta är det precis så effektivt arbete ska bedrivas. Många små åtgärder som samverkar till positiva slutresultat.
I Klockaretorpet har polisen, kommunen, Hyresbostäder och ideella krafter samverkat och centrum har rustats upp på olika sätt. Resultatet har blivit ett rikare föreningsliv och större trygghet på gator och torg – samt inte minst sjunkande brottslighet. Rimligtvis har också förtroendet för de rättsvårdande myndigheterna ökat.
Därför är det samtidigt lite oroande om kultur- och fritidskontoret skulle flytta från Klockaretorpet. Inte för att kontorets fysiska placering är undergörande, utan för att det riskerar till en försämrad statusmarkering. Nu gäller det att hålla ut och inte riskera något som uppnåtts de senaste åren. I första hand gäller det förstås också den polisiära närvaron. Klockaretorpet får aldrig bli ett utsatt område igen.