Regeringens höstbudget har som enda syfte att hjälpa S att vinna valet 2022. Nästan alla väljare får tillskott i plånboken. Men samtidigt skjuts alla landets stora utmaningar på framtiden.
För Sverige har utmaningar, för att inte säga problem. Gängkriminaliteten med skjutningarna har dominerat nyhetsflödet under hela sommaren. Nivån på våldet håller på att förändra bilden av Sverige. Ingen hade funnit det orimligt om regeringen i sin höstbudget därför gjorde en storsatsning på att stärka rättsstaten. Men någon sådan satsning blir det inte. Socialdemokraterna och Miljöpartiet verkar vara övertygade om att de kan vinna valet 2022 utan att behöva ta tag i kriminalpolitiken. Av de 74 extra miljarder som regeringen satsar i höstbudgeten går bara 2,5 miljarder till att stärka rättsväsendet.
Bakom kriminaliteten och segregationen finns förstås andra mer strukturella problem. Det kanske mest uppenbara är att Sverige har hög arbetslöshet. Vi fick aldrig den ”Europas lägsta arbetslöshet”, som Stefan Löfven lovade. Sverige tillhör idag de länder i Europa som har högst arbetslöshet. Vi ligger på samma nivå som de sydeuropeiska ekonomierna Spanien och Grekland. Det är oroande och visar att något är strukturellt fel på den svenska arbetsmarknaden. Särskilt allvarligt är att långtidsarbetslösheten bitit sig fast i grupper som står långt från arbetsmarknaden. I absoluta tal handlar det om närmare 200.000 människor som är i arbetsför ålder men som lever på bidrag. Det här problemet tas knappt upp av regeringen.
Ytterligare en utmaning är att svensk skola inte fungerar som det är tänkt. Alltför många elever lämnar utan fullständiga betyg. Problemen med stök och bristande ordning kvarstår. Lärarbristen är inte löst. Svensk skola klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag. Det som avgör barns skolresultat chanserna för barn i Sverige är ofta föräldrarnas utbildning.
Skola och utbildning är det mest effektiva och rättvisa sättet att omfördela resurser och möjligheter i ett samhälle. Men som Liberalerna tar fasta på i sin kritik av höstbudgeten går bara två procent av satsningarna till skolan. Med tanke på de utmaningar skolan står inför är det anmärkningsvärt att regeringen inte gör mer. Missade satsningar på skolan nu kommer att ge ökade kostnader i framtiden.
Vad är det då regeringen faktiskt satsar på? Jo, på mer pengar i plånboken för stora väljargrupper. Miljarder läggs på skattelättnader för låg- och medelinkomsttagare, lägre skatt på pension och högre bostadsbidrag för pensionärer. Och så förstås den omdiskuterade familjeveckan, som bara den kostar mer än regeringens extra satsning på rättsväsendet.
Regeringen räknar kallt med att väljarna i första hand ser till den egna plånboken och glömmer problemen som borde hanteras.