Lyxfällan är ett populärt tv-program, men också kritiserat. Det är förmodligen väl enkelt att vara skadeglad över andras ekonomiska misslyckanden i tv-soffan och dessutom är personliga skuldfrågor ofta långt mer än obetänksamt slöseri. Fast sådant gör sig förstås inte så bra i tv.

Kommuner kan också drabbas av lyxfällor och efter skandalerna i samband med Marvelutställningen och digitaliseringsslöseriet, är det måhända lätt att känna skadeglädje inför de utmaningar som Kvartetten står inför. Men bara måhända, för i själva verket drabbar ju de ekonomiska problemen alla kommuninvånare och dessutom går dessa svårigheter mycket djupare än några enskilda skandaler.

Det är lite som lyxfällan för vanligt folk. Inte så spektakulärt, men lika besvärligt.

I Norrköping trampar man nu på bromsen. Stora investeringar som Ljuralänken och spårvägsutbyggnaden skjuts sannolikt på framtiden. Det är, milt uttryckt, tråkigt men ändå uttryck för krismedvetande. Fast Kvartetten vill också låna mer och kommunalrådet Lars Stjernkvist (S) talar om att tillfälligt utnyttja sänkta överskottsmål. Det är riskabelt, för vi vet varken vilka räntor som väntar i framtiden eller hur lång och djup den kommande konjunkturavmattningen blir. Vill man prioritera vård, skola, omsorg krävs istället ytterligare besparingar på andra håll.

Med risk för att bildspråket i sig riskerar att slå över i plattityder måste man våga slakta heliga kor – samtidigt som man ju inte saknar kon förrän båset är tomt. Just den situationen befinner sig Valdemarsvik i, när framtiden för badhuset i Gusum ska avgöras.

Det är ingen tvekan om att badhuset fyller en funktion och det är i grund och botten inte någon prestigefråga. I Valdemarsvik kan man inte som i exempelvis Söderköping lätt och ledigt åka till Norrköping vid behov. Symboliskt skulle det dessutom vara svårt att ta miste på symboliken i nedrustningen av det småskaliga vid en nedläggning.

Men den uppskjutna och nu helt nödvändiga upprustningen (behovet har varit känt länge) väntas kosta 35 miljoner kronor. Det är en mycket stor summa för en liten och ekonomiskt svag kommun med Valdemarsvik. Kommunalrådet Ted Starkås (S) tvekar på goda grunder. För han vet förstås det uppenbara. Vård, skola, omsorg är kommunala kärnuppgifter. Badhus är det inte.