Löjlig propaganda fyller också sin funktion

Rysk propaganda är ofta överdriven. Sorgligt nog fungerar den ändå.

Hemma hos vanelögnaren.

Hemma hos vanelögnaren.

Foto: Ivan Sekretarev

Ledare2015-07-16 04:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Sverige köper utmärkt så kallad svart-jord från Poltava i Ukraina. Se där en nyhet som väckt stort intresse på det ryska nätet de senaste dagarna och som också svenska medier uppmärksammade under gårdagen. Till mycket lågt pris exporteras jorden till Dalarna, där behovet tydligen ska vara särskilt stort.

Det låter inte klokt – och är det inte heller. Så varifrån kommer denna uppenbara lögn och vem kan ha nytta av att sprida så idiotiska uppgifter?

Svaret på båda dessa frågor är sannolikt Kreml, vilket också är vad analytiker på Försvarets forskningsinstitut misstänker. Syftet torde främst vara internt, att göra ryssar och rysktalande ukrainare upprörda. Det väcker ont blod om ”fascisterna” (en vanlig propagandaterm) i Kiev säljer ut själva moderjorden till hugade spekulanter.

Det är visserligen inte säkert att ens den tilltänkta målgruppen hugger på betet. Det gör inget. Ryssland har så kallade trollfabriker – för både invärtes och utvärtes bruk. Tillräckligt många upprörda köpta kommentarer och den fejkade nyheten kan få liv på egen hand. Dessutom ska denna typ av medveten desinformation inte ses som isolerade exempel, utan utgör en integrerad del i ett omfattande propagandakrig.

Det finns många sidor av detta krig. Det kan, som i fallet med svartjorden, handla om rent illasinnat förtal. Andra gånger är desinformationen mer sofistikerad, vänder sig mot utländska läsare och ger ofta intryck av att sudda ut fakta i målet. När proryska (eller helt enkelt ryska) trupper sköt ner passagerarflygplanet MH 17 över Ukraina förra året, valde till exempel den engelskspråkiga tv-kanalen RT (Russia Today) att presentera olika teorier som jämbördigt trovärdiga, trots att det snart kunde fastställas att det till exempel inte varit ukrainskt stridsflyg som skjutit ner MH 17.

Kreml verkar emellertid ha en särskild förkärlek för nätet – en plats där många olika åsikter bryts på exempelvis sociala medier och där faktagranskningen ofta är undermålig. I vintras kunde Dagens Nyheter (5/2) avslöja en trollfabrik i S:t Petersburg, där flera hundra personer ägnade dagarna åt att skriva proryska inlägg och sprida desinformation.

Situationen har gått så långt att EU kommer att anställa några personer med enda uppgift att granska och avslöja rysk mytbildning på exempelvis nätet. Vällovligt, men jämfört med de ryska propagandasatsningarna framstår unionens satsning på ”mythbusters” som en mycket blygsam satsning.

Sverige hade under det kalla kriget en ganska imponerande organisation i form av Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF), men denna lades ned 2008 – under nedrustningsnaivismens dagar. I dag skulle SPF behövas mer än någonsin.

Läs mer om