Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni lät närmast extatisk när hon i en debattartikel förklarade att medborgarskapet nu ska få den tyngd det förtjänar (SvD 29/10). Äntligen kommer det att krävas att man kan språket och begriper samhället för att bli medborgare. Nu har regeringen beslutat att tillsätta en utredning för att förverkliga löftet.

I sak är det nödvändigt att öka medborgarskapets värde. Det ska inte vara något som bara delas ut för att du har varit här tillräckligt länge. Att bli medborgare är att upptas i gruppen. Det är därför rimligt att det krävs någon form av motprestation för att erhålla denna status.

Att lära sig språket på i vart fall en hjälplig nivå är förstås praktiskt för vem som helst. För den som aktivt vill upptas i den svenska gemenskapen är det nödvändigt. Det är omöjligt att tillgodogöra sig det svenska samhället i någon väsentlig utsträckning alls utan att kunna språket. 

Även att testa samhällskunskaperna är i någon mån självklart. För att tas upp i en grupp bör man också visa att man förstår hur den fungerar. En påtaglig risk är att det blir ett test av för tillfället populära politiska värderingar snarare än normer och regler.

I direktiven signaleras att det handlar om att vilka regler som gäller i vårt ”demokratiska och jämställda samhälle”. I sin debattartikel skriver Sabuni vidare att det handlar bland annat om att ”både män och kvinnor förväntas arbeta”. Det är förstås en praktisk nödvändighet för många, men att det ska vara så är en värdering och synnerligen olämplig för den här sortens prov. Testa gärna förståelsen av grundlagarna, att alla har samma rättigheter och så vidare. Men villkora inte medborgarskapet med politiska och ideologiska uppfattningar. 

Medborgarskap bör även kräva att man kan försörja sig och att man inte har begått brott eller utgör ett hot mot samhället. För att medborgarskapet verkligen ska få en högra status borde det också kunna dras tillbaka om det har erhållits under falska förespeglingar. Detta väljer dock januaripartierna att ignorera. Redan på första sidan i direktiven står att utredningen inte ska lämna förslag på grundlagsförändringar, vilket skulle krävas för detta.

Det är inte fel att införa språk- och samhällsprov för medborgarskap. Men det är inte utan svårigheter, och det kommer att krävas mer än så för att ge medborgarskapet den tyngd det förtjänar.