Uppenbarligen är regeringen långt mer pressad än man kan ana. För hur ska man annars förklara gårdagens lika överraskande som förvirrande utspel om kompensation för hushåll med särskilt höga elavgifter. Både finansminister Mikael Damberg (S) och energiminister Khashayar Farmanbar (S) erkänner att förslaget är inte färdigt.
Ministären Andersson är stressad. Dels av de skenande elkostnaderna, till följd av egna politiska tillkortakommanden (främst kärnkraftens förtida avveckling). Dels därför att Moderaterna redan presenterat ett förslag som innebär sänkt elskatt för alla. En enkel lösning som också Socialdemokraterna hade kunnat ställa sig bakom, om det inte varit för att just M låg bakom ursprungsidén. Så fungerar politisk prestige.
Regeringens förslag innebär – så vitt möjligt att begripa – att hushåll med särskilt höga utgifter ska kunna kompenseras upp till 2000 kronor i månaden, under som mest tre månader. Man erkänner utan omsvep att man främst utgår ifrån villor och småhus beroende av eluppvärmning, fast enligt Farmanbars pressekreterare (!) bygger förslaget på "förbrukning och inte boendeform".
I teorin ja! Det är inget som hindrar också den som äger en högförbrukande enrumslägenhet att söka kompensation. Fast i praktiken är det sannolikt främst småhusägare som har glädje av regeringens förslag. Exakt vem som ska få vad är dock oklart. Det ska utredas vidare, varför utbetalningarna kommer att dröja.
Det är ett problem. Många hushåll behöver hjälpen just nu. Fast det finns flera nackdelar, jämfört med att sänka elskatten.
Ett är den så kallade fördelningsprofilen, som socialdemokrater aldrig annars glömmer att påpeka. Nu erkänner emellertid till och med Damberg att det inte finns någon fördelningspolitisk profil. Fast det är fel, det också. Profilen finns, men är bakvänd.
Visserligen finns det småhus vars ägare varken har stora inkomster och förmögenhet, till exempel många pensionärer. Det är verkligen de som drabbas allra hårdast av elpris och därför är i störst behov av ekonomisk underlättnad. Fast i praktiken lär alla villaägare få samma kompensation, oavsett andra omständigheter förutom höga elkostnader i sig.
Sålunda gör sig låginkomsttagare i små lägenheter sig inte besvär. Likaså missgynnas indirekt de som har bundna elavtal.
Man får onekligen intrycket av att ministären först och främst inte vill hitta några långsiktiga lösningar på elbristen (som dessutom gör den gröna omställningen omöjlig). Utan bara att desarmera frågan på mediernas dagordning.