Kommunekonomi vid bristningens gräns

Trots floskelfyllda galor och högstämda tal återstår grundfrågan. Hur ska Sveriges kommuner hantera och finansiera dagens flyktingkris?

Alla var där.

Alla var där.

Foto: Maja Suslin/TT

Ledare2015-10-14 04:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB, har sedan en tid fått regeringens uppdrag att samordna de ”större aktörernas” insatser för att hantera den flyktingström till Sverige som sedan några månader nått historiskt stora volymer. Att detta är en betydande utmaning för myndigheter, kommuner, landsting och alla offentliga verksamheter som påverkas är konstaterat ett flertal gånger. Under måndagen hölls någon form av samling, under parollen ”Sverige tillsammans”, på Münchenbryggeriet i Stockholm. Alla var där när det bland annat absurt nog konstaterades att Sverige saknar ”en inhemsk kultur”. Man visade upp en hockeyspelare som tjänat hundratals miljoner kronor som berättade hur ”tufft” det var att komma som ensam ung svensk till NHL.

Gissningsvis är den resan något mindre utmanande än de som i dag flyr från Syrien.

Principiellt är det dock riktigt att det behövs en nationell samling för att möta den utmaning vi står inför. Men då räcker det inte med galor fyllda med ryggdunk, applåder och Enya i högtalarna. Det krävs en tydlig politik, tydliga besked, tydliga prioriteringar och ett synnerligen tydligt ledarskap. På alla dessa punkter finns omfattande brister. Regeringen lunkar fram i förhoppningen att det löser sig och kanske hoppas man att beskedet om tältläger under vintersäsongen ska avhålla en del flyktingar från att söka sig hit.

Fromma förhoppningar duger dock inte. MSB har bett de 21 länsstyrelsernas olika kris- och beredskapsfunktioner att rapportera in läget. Delar av sammanställningen redogjordes för i Ekot under tisdagen och det är ingen munter läsning. I verksamheter som skola och socialtjänst uppges läget vara mycket ansträngt. Det råder kris gällande tillgång på personal och lokaler samt boende. Om takten på flyktingmottagandet är densamma eller ökar kan kvaliteten på verksamheten ”försämras”. Flera efterfrågar tydligare instruktioner från staten, samt åtgärder för att få fram fler lärare och socialsekreterare. Dessutom efterlyses regelförenklingar och lagändringar.

Detta är alltså ett axplock av beskeden från länsstyrelsernas krisorganisationer. Läget tycks minst sagt vara ansträngt ute i kommunerna. Då ska vi dessutom minnas att vi befinner oss i det absolut initiala läget. Kommande månader och år kommer de som nu kanske får bo i tältläger behöva bostad, skola, vård, äldreomsorg, jobb och så vidare. Samarbetsorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, varnade förra veckan för en kommande ”skattechock”.

Huvudproblemet är att de som förväntas leverera svar, peka med hela handen och leverera lösningar inte gör det. Under hela utvecklingen har regeringen Löfven undvikit frågan. Kritik har avfärdats som rasistisk och problem ignorerats. Oansvarigt och i längden ohållbart. Landet måste styras som det bekant heter.

Läs mer om