Över sjutton kronor, på väg mot arton. I skrivande stund ska tilläggas, för varje dag tycks priserna på bensin (och diesel) gå upp ytterligare några ören. Hur kan världsmarknadspriserna rusa så på en gång?
Svaret är att rusningen faktiskt är lite mindre än den kan verka, även om ökad efterfrågan i en postpandemisk värld är grundförklaringen. Att effekten blir så stor vid pumpen beror dock på den famösa svenska dubbelbeskattningen. Först skatt på bränslet och sedan moms ovanpå det. Därför utgörs bensinpriset till 60 procent av skatt.
Under den rödgröna regeringen har naturligtvis skatten höjts från redan höga nivåer. Miljöpartiet har drivit på av förmenta miljöskäl och den senaste skattehöjningen motiverades med att försvaret behöver mer pengar. Vilket är struntprat eftersom inga skatteinkomster till staten går direkt till några särskilda ändamål.
Vän av god miljöpolitik skulle nu kunna hävda att vi borde köra mindre – åtminstone på fossila bränslen – och att det därför verkligen inte finns någon anledning att beklaga de höga priserna. Fast är det verkligen så enkelt? Som det går att läsa på nt.se är oron stor på landsbygden. Det handlar inte längre "bara" om missnöje utan ofta om verklig rädsla för att pengarna inte ska räcka till. Självklart slår bränslepriserna särskilt hårt mot låginkomsttagare med stort bilberoende.
Det talas om att vi borde åka mer kollektivt. Samtidigt som denna kollektivtrafik ofta inte står att finna, eller som i fallet Kvarsebo lätt och ledigt läggs ner av den maktfullkomliga Östgötatrafiken. I praktiken är cykel ofta inte något alternativ och med dagens nybilspriser inte heller nödvändigtvis elbil.
Vad vi upplever är en reell välfärdssänkning, som i förlängningen också kan få negativa konsekvenser för miljön. En förutsättning för en effektiv miljöpolitik är ju god tillväxt, men om densamma äts upp av rådande bränslepriser (och andra pålagor) blir det förstås inte mycket pengar att lägga i spargrisen och det eventuella elbilsköpet skjuts upp – precis som annan konsumtion. Därtill förstärks de ökande motsättningarna mellan stad och land.
Sänkt skatt på bensin och diesel kan låta som en miljömässigt bakvänd politik, fast det faktiska resultatet kan bli det omvända. Med lite större möjligheter att klara vardagsekonomin ökar också möjligheterna för en långsiktig omställning till ett mer miljövänligt samhälle.