NT har på nyhetsplats uppmärksammat problemen på Viggestorpsskolan i Finspång under flera år. På ledarplats beklagade vi oss redan hösten 2015 över problemen med bland annat våldsamma elever, som drabbat både andra elever och personal. Föräldrar höll sina barn hemma av säkerhetsskäl, facket övervägde att stänga skolan av arbetsmiljöskäl.
Vi beklagade oss, eftersom det någonstans kändes en smula uppgivet att hoppas på långvarigt hållbara förändringar. Tyvärr visade sig dessa farhågor bekräftade. Kanske finns det ändå just nu, lite hopp om förbättringar. Nu börjar nämligen misskötseln kosta.
Som det gick att läsa på nyhetsplats i NT 6/3 har nämligen Skolinspektionen inte bara riktat allvarlig kritik mot Finspångs kommun (skolans huvudman), utan nu också förhoppningsvis satt deadline för kommunens slappa hantering. Kan inte Finspång senast i maj påvisa konkreta åtgärder, föreläggs kommunen ett vite om 500 000 kronor. Därför kan man ha åtminstone lite hopp om förbättringar.
Finspång är i sammanhanget inte någon udda kommun. Tyvärr är det ofta först när skadeståndsavier dyker upp på posten som det brukar hända något. När elever framgångsrikt började kräva skadestånd för i många fall åratal av svår mobbning, tvingade det också kommuner att börja ta ett ansvar bortom icke förpliktande förmaningar om att ”alla borde vara snälla”.
Alla är nämligen inte snälla. När ligister med vuxenvärldens goda minne tar för sig, riskerar andra barn att komma i kläm. Och till skillnad från lärare och andra vuxna som kan hoppas på facket eller byta arbetsplats, är skolplikten lika tvingande för alla elever.
Skolinspektionen konstaterade allvarliga missförhållanden på Viggestorpsskolan redan hösten 2015, vilka därefter bekräftades sommaren 2016 och slutligen förra hösten. Att det saknas studiero är självklart, då såväl hot, som kränkningar och öppet våld ofta förekommer – ibland utan att personalen reagerar på ett tillräckligt relevant sätt. De mål och planer som skolan tidigare presenterat, har vid uppföljningar visat sig utan avsedd effekt.
Det är en skandal att skolans vanskötsel med kommunens goda minne fått föregå under så lång tid – veckor och månader då enskilda elever fått lida för i grunden politisk likgiltighet. Att det säkert inte ser allt för annorlunda ut på många andra skolor i Sverige är en klen tröst i sammanhanget.
Lösningen är att lägga ner Viggestorpsskolan. Antingen i sin nuvarande uppenbart dysfunktionella form, eller i värsta fall rent fysiskt.