Tobias Andersson (SD) och Ebba Hermansson (SD) är Sveriges yngsta riksdagsledamöter. De är båda 25 år gamla. När de kom in i riksdagen 2018 var de 22. Bägge har gjort en blixtsnabb politisk karriär i partiets ungdomsförbund, knappt utan att ha skaffat sig en ordentlig erfarenhet ute i den ”verkliga” världen.
Hermansson är särskilt intressant. Hennes främsta arbetslivserfarenhet, sedan hon tagit gymnasieexamen 2015, tycks vara jobbet som informationsassistent för Sverigedemokraterna. Inga andra jobb finns listade i hennes biografi på riksdagens hemsida. I en intervju med Expressen från 2018 (18/9) menar hon att innan 2014 – då hon gick med i dåvarande ungdomsförbundet SDU – var hon överhuvudtaget inte intresserad av politik. Fyra år senare hamnade hon emellertid i riksdagen.
Att det blivit så här säger måhända en del om Sverigedemokraternas interna partikultur, men i riksdagen hittar vi bland annat också Helena Antoni (M), född 1995, och Jonny Cato (C), född 1994.
I en debattartikel (Expressen 26/7) skriver företrädare för ett antal pensionärsorganisationer att det behövs fler personer med livserfarenhet där politiska beslut fattas. Pandemin har varit ett blottande exempel. Allvarliga brister i äldrevården, höga dödstal och isolering i total ensamhet har gjort livet svårt för de äldre. Dessutom har urholkningen av pensionssystemet lett till att många får betydligt mindre i pension än vad de väntat.
Artikelförfattarna har en god poäng. Var femte invånare i Sverige är över 65 år. Medellivslängden fortsätter stadigt att öka, och enligt SCB kommer antalet 80-plussare öka med över 50 procent fram tills 2030. Trots det finns endast elva riksdagsledamöter i ålderskategorin 66—89. Det motsvarar drygt 3 procent av den samtliga demokratiska representationen. Genomsnittsåldern i riksdagen är 45 år.
Att besluta om lagar och statens budget är inte vilket uppdrag som helst. Det ger en oerhörd makt över såväl enskilda liv, som landets välbefinnande. Besluten som tas måste följaktligen vara kloka och välgrundade, och beslutsfattarna trygga i att de vet vad de gör. Vårt samhälle är oerhört komplext, och det krävs många år för att skapa förståelse kring hur saker och ting egentligen fungerar. Praktisk erfarenhet är a och o i sammanhanget.
Att ungdomskulten grott sig så stark i vårt land skadar oss allvarligt. Det finns ingenting positivt med att 25-åriga broilers, som aldrig haft ett riktigt jobb, har ansvar över exempelvis en reformering av pensionssystemet. En diskussion om en eventuell nedre åldersgräns för riksdagsledamöter vore således på sin plats. Vi behöver fler äldre och färre unga i politiken.