Debatten kring hur vissa rika medborgare undviker svenska skatter, genom bland annat maltesiska kapitalplaceringar, har delvis fått fel fokus. Vissa hävdar att dessa personer faktiskt inte gör sig skyldiga till några brott, men hur korrekt är egentligen det?
Som det gick att läsa i DN 11/11 har Malta ett grundmurat uselt rykte för korruption inom EU. Många affärstransaktioner föregår därför i en legal gråzon – som regering och myndigheter blundar för. Grävande journalister riskerar förföljelse eller i värsta fall sina liv (15 har mist livet de senaste åren).
Samtidigt är det blott allt för lätt att som svensk slå sig för bröstet och skryta över att i Sverige, där finns det minsann inga mutor. Det senaste avslöjandet stod TV4:s Kalla fakta-redaktion för. I Norrland misstänks mutor på förmodligen hundratusentals kronor ha betalats ut till Trafikverkets tjänstemän. Till sist fick några vägmålare nog och berättade vad de upplevt, men verket har verkligen inte gjort mycket för att utreda misstankarna.
Det hela ger ett närmast tragikomiskt intryck. 50 000 kronor i ett kuvert, som lämnades över till en tjänsteman på Trafikverket. I andra fall ”gåvor”, som lagts bakom en sten vid vägen. I utbyte har ”bidragsgivarna” kunnat påräkna feta kontrakt och bluffakturor, på arbeten som aldrig utförts. I förlängningen har därmed också vägstandard och trafiksäkerhet blivit lidande.
Är detta verkligen Sverige? Inte Östeuropa på 90-talet eller Grekland, ökänt för sitt system med ”fakelaki” – små kuvert med pengar som ”måste” överlämnas i tid och otid för den som vill ha service?
Ett annat exempel på ett land med inte helt rentvättad historia är Italien. Vi må ha slagit italienarna i fotboll, men är vi längre så mycket bättre när det kommer till korruption?
I själva verket är härvan på Trafikverket inte den enda märkligheten de senaste åren. Vad hände egentligen när Sjöfartsverket köpte in nya helikoptrar? Till och med Polisen utreds då oegentligheter misstänks efter den senaste passupphandlingen.
”Jag vill ändå gärna tro att vi har en sund kultur inom statliga myndigheter” säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Det låter nästan enfaldigt, men kan möjligen vara partipolitiskt betingat. Regeringen vill ju slippa korruptionshistorier när valåret närmar sig.
Några veckor återstår emellertid ännu av 2017, vilket som av en tillfällighet råkar vara 500-årsminnet av Martin Luthers reformation. Kanske dags att plocka fram hans lilla katekes och fråga vad denna inneburit för tidigare generationers uppfattningar om rätt och fel?