Det är besvärande för regeringen att Expressen än en gång rapporterar om brister i en internationell studie om kunskapsläget i svensk skola (13/10). Den här gången gäller det PIRLS-undersökningen från 2016. Allt för många elever lär ha exkluderats från studien. Det betyder att resultaten av undersökningen kan vara allt för optimistiska.
I fjol avslöjade Expressen att Sverige inte följde reglerna i den senaste PISA-undersökningen (2/6–20). En stor andel utrikesfödda elever hade felaktigt plockats bort i urvalet, vilket gjorde att resultatet inte gav en rättvisande bild. Riksrevisionen valde därefter att granska Sveriges deltagande i undersökningen och slog fast att Sverige inte följde reglerna. Efter Riksrevisionens rapport om PISA framhöll utbildningsminister Anna Ekström att Sverige får förlita sig på andra internationella studier för att följa utvecklingen i svensk skola, däribland PIRLS.
Varken Skolverket eller regeringen tog misstankarna om PISA-felaktigheterna på allvar. Bara några dagar efter avslöjandet lade både Liberalerna och Moderaterna ett utskottsinitiativ i riksdagen där de krävde att regeringen tillsatte en oberoende utredning. Detta röstade V, MP, S och C nej till. Riksrevisionen kritiserade sedan regeringen och Skolverket för att de inte följde upp misstankarna.
Att regeringen inte var intresserad av att ta reda på om resultaten var korrekta i PISA-undersökningen, utan att en fristående myndighet själv tog sig an att granska felaktigheterna, är talande för regeringens prioriteringar. De till synes goda PISA-resultatet var ju vad regeringen vill se.
Den här typen av avslöjanden är naturligtvis förödande för regeringen, eftersom resultaten ofta lyfts fram i debatten som ett bevis på att skolresultaten har förbättrats. Men när undersökningarna ifrågasätts sjunker bevisvärdet och förtroendet för skolpolitiken dalar.
Efter Riksrevisionens rapport fick Ekström avgångskrav riktat mot sig på grund av hennes hantering av PISA 2018. Hon sköt då över ansvaret på Skolverket, som fick i uppdrag att se över PISA-arbetet inför 2022. Ekström menade också att hon fortfarande har förtroende för Skolverkets generaldirektör (Läraren 28/4).
När PIRLS-undersökningen från 2016 nu ifrågasätts på samma grunder som PISA-undersökningen från 2018, kan inte Anna Ekström ännu en gång skjuta ansvaret från sig. Särskilt inte eftersom hon var generaldirektör på Skolverket då planeringen av PIRLS 2016 inleddes.
När samma problem återkommer under Ekströms ansvar börjar det nästan bli ett mönster.