Därför måste barn få lära sig att skriva för hand

Det kan vara en tillnyktring på gång inom svensk skolpolitik.

Enligt Skolverkets kursplan ska eleverna få undervisning i handstil men det förefaller som att den delen av kursplanen inte alltid efterlevs, skriver Mathias Bred.

Enligt Skolverkets kursplan ska eleverna få undervisning i handstil men det förefaller som att den delen av kursplanen inte alltid efterlevs, skriver Mathias Bred.

Foto: Maja Suslin / TT

Ledare2022-12-26 12:15
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Åtminstone kom en sådan signal när skolminister Lotta Edholm (L) nyligen intervjuades i SvD 12/12. Edholm kallade nämligen den stora satsningen på skärmar i skolan för ett misslyckat experiment. Hon tycker att det i efterhand är ”otroligt märkligt” att Sverige satsade på att öka skärmtiden i skolan när tecken pekade på att barn redan tillbringade för mycket tid framför datorn eller paddan. 

Den nya insikten syns också i Lärarförbundets tidning Ämnesläraren som under hösten har haft en artikelserie om vikten av att barn lär sig skriva för hand. Bakgrunden är upptäckten att allt fler barn lämnar skolan utan att egentligen ha lärt sig skriva för hand. Det skapar problem vid till exempel högskolestudier när studenten har svårt för att ta anteckningar. 

Idag finns det mer forskning än tidigare om skrivträningens betydelse. Att kommunicera tankar till andra människor genom att föra kol eller bläck över papper är en avancerad process som tränar stora delar av hjärnan. Inte minst handlar det om en praktisk kunskap där bokstäver och ljud övas in i motoriken. Att skriva anteckningar för hand har visat sig vara en framgångsfaktor vid inlärning. Att ta digitala anteckningar ger inte samma minnesträning och skärmen innebär alltid en risk för distraktion.

I Ämneslärarens artikelserie finns en undersökning som visar att 95 procent av tillfrågade lärare är medvetna om skrivträningens betydelse och de skulle vilja öva mer handskrivande med sina elever. Trots det uppger en av fem lärare att deras elever sällan eller aldrig skriver för hand. Uppenbarligen känner inte lärarna att de själva kan påverka situationen för sina elever. Det skvallrar om att ropen om mer digitalisering ofta har kommit från nivåer ovanför lärarna som faktiskt jobbar i klassrummen. Inte minst har politiken varit pådrivande. 

En som snabbt häcklade regeringens ambition var tidigare socialministern Annika Strandhäll (S) som på Twitter undrade om regeringen trodde att digitaliseringen skulle komma av sig och alla skulle återgå till penna och sudd. Strandhälls inlägg kan tjäna som påminnelse över den raljanta ton som länge använts mot dem som ifrågasatt skärmnormen i skolan. Det har krävts en hel del civilkurage för att försvara pennan. 

Skolminister Lotta Edholm (L) har skyllt den överdrivna digitaliseringsvurmen på dåvarande utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Men sanningen är att politiker från alla partier talade sig varma för digitalisering i skolan och om det fanns dem som var tveksamma höll de länge tyst.

Frågan är förstås vad som kan göras nu för att öka tiden svenska skolbarn får träna på att skriva för hand. I en debattartikel i Expressen 21/12 säger Lotta Edholm att digitaliseringen ska balanseras med ökade satsningar på tryckta läroböcker. Det är knappast tillräckligt. Eleverna måste få mer tid till att träna skrivning. Enligt Skolverkets kursplan ska eleverna få undervisning i handstil men det förefaller som att den delen av kursplanen inte alltid efterlevs. 

Om regeringen vill vända utvecklingen där allt fler lämnar skolan utan att kunna skriva för hand måste den ta den fram fler reformer.