Byt ut chefen för Naturvårdsverket

Rent objektivt är det svårt att förstå hur en myndighet kan begå så många fel.

Att det blev liv kring eldning av trädgårdsavfall beror på att det påverkade en bredare allmänhet.

Att det blev liv kring eldning av trädgårdsavfall beror på att det påverkade en bredare allmänhet.

Foto: Hasse Holmberg/TT

Ledare2024-04-24 05:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Vid nyår trädde förändringar i avfallsförordningen i kraft. Även om de aktuella ändringarna var smärre och handlade om att prioritera återvinning av trädgårdsavfall utfärdade Naturvårdsverket dekret om krav på återvinning och att lagen ”i praktiken” förbjöd eldning.

Efter den kritikstorm som följde tvingades flera ministrar framhålla att regeringen inte utfärdat något sådant förbud. Det var alltså Naturvårdsverket som ställt till det.

Rent objektivt är det svårt att förstå hur en myndighet kan begå så många fel. ”I praktiken” måste ha kommit av att Naturvårdsverket menade att en enskild kan bryta mot ett EU-direktiv. Det är fel.

Naturvårdsverket läste kravet på att prioritera återvinning som ett absolut krav på att återvinna. Det är också fel. Dessutom förefaller myndigheten ha applicerat förbudet att bränna material som samlats in för att återvinnas på material som inte samlats in. Det är inte konstigt att regeringen var tvungen att två sina händer från detta haveri.

Men i stället för avbön försökte Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger avleda ansvaret tillbaka till regeringen. På X, tidigare Twitter, hävdade han att det var regeringen som låg bakom, att EU inte förbjuder eldning av löv i trädgården och att myndigheten endast “försöker ödmjukt vägleda”. Detta står i direkt motsats till myndighetens tidigare uttalanden, inklusive pressmeddelandet med rubriken “Nya bestämmelser förbjuder eldning av trädgårdsavfall på tomten”, där det framgick att förbudet var ”en del av införandet av EU:s avfallsdirektiv”.

Detta mönster av egenmäktighet har varit vanligt hos Naturvårdsverket. I synnerhet under nuvarande ledning. Man agerar efter eget huvud, och när man blir ertappad försöker man snacka bort det. Det var likadant när regeringen beställde en utredning om hur Sveriges referensarealer för naturåterställning skulle fastställas till år 1995, då Sverige blev EU-medlem.

Regeringen angav specifikt året för medlemskapet och att myndigheten skulle följa EU:s förordningar. Naturvårdsverket hörsammade inte detta, utan följde stället EU-kommissionens riktlinjer, och satte referensarealerna till 1800-talet. När myndigheten kritiserades för inte ha följt regeringens instruktion, försvarade man sig med att man faktiskt hade följt kommissionens riktlinjer – vilket inte var instruktionen.

Det är inte överraskande att man på Naturvårdsverket vant sig vid att agera efter eget tycke. Genom att begränsa de mest kontroversiella besluten till de smalare sektorerna jord- och skogsbruk har man lyckats flyga under radarn. Att det blev liv kring eldning av trädgårdsavfall beror på att det påverkade en bredare allmänhet.

När nu fler märkt av aktivismen på Naturvårdsverket måste regeringen agera. Myndigheter ska följa lagen och agera med integritet och ansvar, inte underminera tilltron till demokratiska institutioner. Risinger måste därför ersättas av en chef med striktare ledarskap och högre krav på professionalism. Myndigheter ska inte kunna haverera på detta vis.