Folkpartiets riksdagsledamot Mathias Sundin konstaterade i Norrköpings fullmäktige inför beslutet att höja kommunalskatten med 50 öre att ”Tro mig, som liberal är det svåraste som finns att höja skatten. Det lättaste som finns, det är att i opposition skriva vackra ord”. Ja Sundin borde ju veta. En liberal vet såklart vad ett stigande skattetryck har för effekt på jobb, företagande och tillväxt. Partikamraten Reidar Svedahl hävdade att ”Skattehöjningen är bra för Norrköpings kommun och för dess invånare. Vi ger omtanke till dem som behöver hjälp och förutsättningar för dem som ska fixa välfärden”. För inte så länge sedan argumenterade Svedahl på sociala medier att det dessutom var bra för företag med skattehöjningar. Har han berättat det för Jan Björklund som i Folkpartiets nationella budget går i radikalt motsatt riktning med omfattande skattesänkningar? Men ordspråket om att man är kluven som liberal stämmer kanske extra bra i Norrköping.
Sju partier i fullmäktige röstade för skattehöjningen. Kvartetten fick väntat stöd av Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ. Endast Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade emot. Att utfallet skulle bli något annat var osannolikt, trots god argumentation om vikten av att prioritera kontra spendera från oppositionsrådet Sophia Jarl (M).
Norrköping är en kommun med betydande utmaningar. Tittar man på nyckeltalen för kommunen i jämförelse med de nationella siffrorna kan det konstateras att Norrköping har sämre medianinkomst, lägre andel högskoleutbildade, lägre andel företagare, längre nivå på nyförtagandet, sämre förvärvsfrekvens, högre andel förtidspensionärer, högre arbetslöshet och nu även högre skattesats. Norrköping får dock mer statsbidrag per invånare om det nu är något att vara glad över. Hur mer av den politik som under 21 år i obruten följd fört ner Norrköping till dagens nivå och med en skattehöjning som liberal lök på laxen ska vända utvecklingen får vi inte. Den politik som tog oss hit lär inte ta oss härifrån. Och i den mån de tre små borgerliga partierna bidrar till kursändring för kryssaren Lars Stjernkvist (S) verkar det vara på marginalen.
Apropå Sundins ord om vad som är svårt och vad som är enkelt finns det fler tankar i ärendet. Vad är det enklaste för en politiker? Att höja skatten när det börjar bli tunt på kistbotten, eller att förvalta de pengar man redan avtvingat medborgarna på ett så ansvarsfullt sätt att det räcker för den offentliga service de förtjänar och faktiskt redan har betalt för?