Ju fler kockar, desto sämre soppa. Kanske gäller det också i den kriminella världen. Hur som helst kan man misstänka att polisens arbete underlättades av de många inblandade i det planerade – men lyckligtvis misslyckade – bombdådet i Pryssgården i våras. Många inblandade brukar nämligen leda till att information läcker ut och om det dessutom handlar om personer med exempelvis narkotikaproblem förstår man om det vilade en viss amatörmässighet över uppträdandet.
Det gjorde emellertid inte bomben mindre farlig. Om den briserat hade den förstås varit livsfarlig om människor befunnit sig i närheten och hade under alla omständigheter orsakat svåra materiella skador.
Sprängkapseln detonerade faktiskt, men sedan gick något fel. Och kanske ska man inte begära mer av en vid tillfället blott 15-årig konstruktör! Som genom sitt misslyckande åtminstone slapp få några människoliv på sitt samvete.
Unga våldsverkare har vi ju tyvärr börjat vänja oss vid, också "amatörmördare" som för (relativt sett) småsummor försöker sprida död och förödelse. Unga bombkonstruktörer är sannolikt mindre vanligt. Det handlar dock inte om någon raketvetenskap. Den hugade kan säkert hitta instruktioner på internet.
Straffen för de många inblandade varierar och i de yngsta fallen handlar det inte om några egentliga straff över huvud taget. Utan så kallad ungdomsövervakning. Alltså inte ens sluten ungdomsvård.
Ungdomsövervakning innebär (enligt Kriminalvårdens egen hemsida) en skyldighet att träffa en "koordinator" inom frivården (i regel två gånger i veckan), ett allmänt förbud mot alkohol och narkotika – vilket är självklart för vilka omyndiga tonåringar som helst – och sist men inte minst så kallad hemarrest under helger, vanligtvis med fotboja. Eventuellt kan ytterligare "återfallsförebyggande" åtgärder förekomma.
15-åringen, som nu hunnit fylla 16, döms till elva månaders ungdomsövervakning. För vad som vem som helst förstår är ett mycket grovt brott. Vi vet förstås inte pojkens bakgrund! Men är det någon som verkligen inbillar sig att dylika "straff" nödvändigtvis är särskilt avskräckande?
Eller har ynglingen redan gjort sig ett namn som en skicklig konstruktör, som bara hade "otur" när bomben inte exploderade och han senare åkte dit?