Få har slagit på stora trumman för de nygamla och generösare reglerna för familjeåterförening som ingår i januariöverenskommelsen. Det kan man förstå – i synnerhet när det gäller Socialdemokraterna. Det föreligger ju en massiv riksdagsmajoritet på 232 mandat av 349 för en återhållsam invandringspolitik. Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är överens om att åtminstone inte genomföra någon återliberalisering.
Men i invandringsfrågan viftar just nu svansen med hunden. Eftersom Miljöpartiet och Centerpartiet kräver en återliberalisering, kommer en sådan också att verkställas.
Migrationsverket räknar med att om så kallat alternativt skyddsbehövande kan kräva familjeåterförening (utan försörjningskrav), kommer knappt 8000 personer fler att beviljas uppehållstillstånd fram till 2021. Till detta ska läggas att asylinvandringen väntas öka med 1000 personer eftersom Sverige blir attraktivare att söka sig till.
Givet att den tillfälliga asyllagen från 2016 ligger fast, innebär det som synes ändå relativt måttliga förskjutningar. Det finns humanitära skäl för familjeåterförening, men densamma underlättar också integrationen.
Ändå är migrationsminister Morgan Johansson (S) påtagligt nervös när han utfrågas av Expressen och ger många svävande svar. Det går också att förstå. Dels är nämligen Migrationsverkets prognos inte mer än just det, det kan i själva verket handla om betydligt fler som söker sig till Sverige. Enligt Expressen berörs cirka 20 000 personer i Sverige, som alltså får rätt att ta hit nära anhöriga.
Dels upphör den tillfälliga asyllagen som av en tillfällighet just 2021. Den kan naturligtvis förlängas, men Miljöpartiet lär kräva en fullständig återliberalisering, kanske också Centern.
Migrationsverket konstaterar i sin egen rapport att Sverige genom de nu aktuella liberalare reglerna "blir ett av de mest generösa länderna i EU för familjeåterförering, där inte minst Tyskland har gått i mer restriktiv riktning". Under sådana omständigheter skulle det inte förvåna om invandringspolitiken förblir en av de stora stridsfrågorna under mandatperioden, liksom i riksdagsvalet om tre år.