Året 2024 var ett globalt supervalår. Faktiskt ska halva jordens befolkning ha haft chansen att avge sin röst i något demokratiskt val under året. I alla dessa val går det att se en tydlig global trend. I anmärkningsvärt många fall ledde valen till regeringsbyte och att mer eller mindre etablissemangskritiska partier vann inflytande.
Mest spektakulärt var förstås att Donald Trump lyckades ta sig tillbaka till presidentmakten i USA. Men flera sittande regeringar förlorade också i Europa.
I själva EU-valet i juni gick ytterkantspartierna till höger framåt. Effekten bromsades av att många av dessa partier har EU-skeptiska väljare som i hög grad valde sofflocket. Men vindkantringen var ändå tydlig och debatten kring unionen förändrades i en mer kritisk riktning.
I Storbritannien gjorde regerande Torypartiet senare på sommaren ett katastrofval. Labour vann men märkligt nog på att lova mer av högerpolitik. Efter valet har populistiska partiet Reform ökat i opinionsmätningarna.
I de franska valen lyckades president Macron hålla sig kvar, men vingklippt. Ytterkanterna, både till vänster och höger, gick framåt.
Tyskland hade inget nationellt val. Men extremerna till vänster i BSW och höger i AfD hade framgångar i lokala val. Missnöje med sittande regeringen har nu lett till att landet håller nyval i februari.
Missnöje med det rådande fick genomslag också i mindre europeiska länder som Portugal, Österrike, Litauen och Irland där sittande regeringar förlorade i allmänna val.
Trenden är inte begränsad till Europa och USA. Även i Sydkorea, Mexiko, Indien och Sydafrika fick styrande presidenter se sina mandat minska i demokratiska val.
En amerikansk journalist räknade ut att i alla val som hölls under 2024 förlorade sittande regering i 80 procent av fallen. Det är ovanligt. Demokrati brukar ge den som redan har makten en viss fördel. Väljarna vet var de har men inte vad de får. Inte sedan år 1905 har vindarna legat så på oppositionernas sida.
Så vad är det som gjort att väljare över hela världen sökt drastisk förändring? I rapporteringen har ideologiska förklaringar fått företräde. Det har talats om högervindar eller en våg av populism.
Men den amerikanska nyhetsbyrån Reuters lyfter i sin sammanfattning av året fram betydelsen av den underliggande materiella verkligheten. För det som präglat alla länder under detta och de senaste åren är inflationen. Den började som en ökad efterfrågan när ekonomierna startade upp efter pandemin. Den späddes på av Rysslands angrepp på Ukraina. I västvärlden fanns dessutom en grund i flera års lågräntepolitik i kombination med ökade energipriser.
Omvälvningarna i den politiska världen under året har haft en ekonomisk grund i hushållens fallande köpkraft och löntagarnas minskade reallöner. Lärdomen från det globala supervalåret 2024 är att politik fortfarande i grunden handlar om ekonomi och att inflation fortfarande är något av det som väljare avskyr mest.