Johannisborgsförbindelsen – det vill säga ringvägen runt Norrköpings centrum – är som många andra infrastruktursatsningar ett dyrt projekt, med en ursprunglig prislapp på nästan 800 miljoner kronor. Fast det var då det. Nu väntas projektet bli 200 miljoner dyrare, så att slutsumman blir nästan en miljard.
999 miljoner, närmare bestämt.
I en tid av skolnedläggningar och eventuella kulturbesparingar, kan man förstå om många människor blir upprörda. Fast kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) har förstås rätt. Det är skillnad på driftsbudget och investeringsbudget. Det är inte annorlunda än att en familj kan ha en budget för matinköp och en annan där inköp av ny bil ingår.
Fast med samma liknelse finns det förstås också beröringspunkter. Det går så att säga att överinvestera – och det får förr eller senare konsekvenser för alla utgifter.
Johannisborgsförbindelsen är nödvändig och man behöver inte gå längre att köerna på Östra Promenaden för att förstå varför. Däremot kan själva utförandet alltid bli föremål för övervägande. Därmed kommer vi in på exempelvis den planerade öppningsbara bron, som ska möjliggöra för bland annat segelbåtar att passera in till nybyggda Inre hamnen. En vacker lösning, som ledarsidan tidigare ställt sig positiv till. Fast också något som fördyrar Johannisborgsförbindelsen och – handen på hjärtat – egentligen inte fyller någon större praktisk funktion.
Det vore roligt om bron verkligen byggs. Fast inte till vilket pris som helst.