Frågar man folk vilket brott de anser vara värst tenderar sexuella övergrepp mot barn komma högt upp. Nog finns det något i det. De flesta av oss har svårt att förstå hur man kan vilja förgripa sig på samhällets svagaste.
Därför är Regeringens senaste utredning om förstärkt skydd mot sexuella kränkningar högst välkommen. I den föreslås bland annat en utvidgning av bestämmelserna om sexualbrott mot barn så att de även innefattar övergrepp som begås över internet och utnyttjande för sexuell posering.
Ytterligare förslag på lagskärpningar berör sexköp. För den som köpt sexuella tjänster av ett barn är det lägsta straffet i dag fängelseminimum – det vill säga fjorton dagar. Enligt utredarna bör det höjas till sex månaders fängelse.
Det som dock är intressant är definitionen av barn i sammanhanget. De juridiska gränsdragningarna inom sexualbrottslagstiftning tenderar att gå vid 15 års ålder – inte 18 som ofta annars. Anledningen är enkel – byxmyndighetsåldern i Sverige är just 15. Det är en gammal gräns som infördes för flickor redan 1864 och för pojkar 1937. Orsaken till att den lever kvar i dag är för att man inte vill hindra unga människor från att utforska sin sexualitet.
Gränsdragningen är logisk. Det vore inte rätt av staten att lägga sig i tonåringars sexliv. Problemet är bara att barn mellan 15 och 17 riskerar att falla mellan stolarna när det kommer till sexköpslagstiftningen.
Utredningens förslag gällande minimigränsen på sex månaders fängelse gäller i praktiken just 15- och 17-åringar. Är offret under 15 rekommenderas i stället fängelse i minst tre år. Dessutom föreslår utredarna en strafflättnad ifall barnet är nära 18 års ålder eftersom brottet anses då vara mindre grovt.
Det är en märklig argumentation.
Sedan förra året gäller FN:s barnkonvention som svensk lag. I den första artikeln understryks att med barn avses varje människa under 18 år. Därutöver ska barnen skyddas mot alla former av fysiskt och psykiskt våld – inklusive sexuella övergrepp.
Att sexhandel och olika inslag av våld ofta går hand i hand är väl dokumenterat. Risken för dessa ökar dessutom när personen som säljer sex är ung, eftersom denne lätt hamnar i beroendeställning till förövaren. Att en fjortonåring har större juridiskt skydd i en sådan situation än en femtonåring är inte värdigt en stat som påstås stå på barnens sida.
Skärpta straff är bra. Men de måste vara konsekventa och i linje med övrig lagstiftning. Den som köper sex av barn ska inte få komma undan.