"Viktigast är att få igång fingrarna". Tony Thorén jobbar upp rörligheten när Eldkvarn träffas i studion för att repa inför sommarens avskedsspelningar på hemmaplan.
Tony Thorén, basisten och Eldkvarns grundare, trodde aldrig att bandet skulle återförenas och spela tillsammans igen.
Men nu är vi där.
Avskedskonserterna på hemmaplan i Götaparken den 25– 26 juli är inbokade och i princip slutsålda. Och Eldkvarn lämnar ingenting åt slumpen inför de första gemensamma spelningarna på flera år. Ägnar en hel, het sommarvecka åt att repa i Gig Studios på Södermalm i Stockholm. Det är också där vi träffar hela bandet.
– Väldigt roligt. Men jag trodde aldrig att det skulle ske, säger Tony Thorén.
Fast han säger det egentligen inte i ordets rätta betydelse. Skriver istället sina svar på frågorna på sin mobil och visar upp. I december 2015 diagnostiserades Tony Thorén med strupcancer. Numera är han friskförklarad men en strålskada i samband med behandlingen har berövat honom rösten. Han medger att bara kommunicera i skrift är jobbigt i vardagslivet, men väljer ändå hellre det än röstvibratorn som långt ifrån fungerar tillfredsställande.
Nu handlar det dock mest om hans fingrar.
– Jag har låtit basen vila i flera år. Knappt rört den. Det är den stora utmaningen inför spelningarna i sommar. Att få igång fingrarna. Det kan jag bara göra genom att spela. Innan vi träffades här har jag spelat igenom vårt material på egen hand med hjälp av Spotify, säger han.
Tony Thorén omgiven av, från vänster, Carla Jonsson, Werner Modiggård och Claes von Heijne när Eldkvarn repar.
Sitter det som i fornstora dagar?
– Nåja. Jag är inte riktigt där ännu. Kanske 80 procent. Det går åt rätt håll. När vi står på scenen kommer jag att vara redo.
Har du saknat Eldkvarn?
– Jag har saknat musiken och möjligheten att få spela mer än bandet och samhörigheten. Jag jobbar inte med musik längre och det är just själva spelandet som gör återföreningen så kul. Kemin kom snabbt tillbaka, säger han.
Alla som kan sitt Eldkvarn vet att det var i Tony Thoréns barndomshem på Bråddgatan 35 embryot till bandet bildades en gång. När vi träffades för tio år sedan betonade Tony Thorén att det var han själv och inte bröderna Jonsson, Plura och Carla, som tog initiativet och var drivande i inledningen.
– Det har slarvats med sanningen om bildandet. Min egen roll i sammanhanget är mycket större än vad som sagts. Det var jag som tog med Carla först och han frågade i sin tur om Plura fick vara med också. Jag sa också att om vi fortsätter så här kan vi leva på musiken, berättade han då.
"Kemin kom snabbt tillbaka", förmedlar Tony Thorén. Som här på scenen med Plura under en konsert i augusti 2001.
Tiden, musiken och framgångarna har givit honom rätt. Nu sluts cirkeln ett stenkast från Bråddgatan 35 med Café Broadway någonstans halvvägs till Götaparken.
– Helt rätt att vi slutar just där. Nära platsen där vi började. Det blir som att komma hem. Jag hoppas att vi kan förmedla bilden av vad Eldkvarn är och en gång har varit. Jag funderar mycket på gamla tider och hur vi började spela tillsammans, säger han.
Ett sätt att minnas och bearbeta karriären är att skriva om den. Tony Thorén har tidigare givit ut två böcker på egna förlaget Eldscript och håller på med en tredje.
– Det är meningen att den också ska ges ut. Jag skriver inte bara för byrålådan. Det är kreativt och bra att sitta och skriva. Ungefär som med musiken. Jag måste ha något kreativt i livet att göra.
Det var i mamma Kerttus lägenhet på Bråddgatan 35 Tony Thorén en gång tog initiativet till vad som skulle bli Eldkvarn.
I sommar, på hemmaplan, skapas de sista minnena under Eldkvarns sensationellt långa karriär. Eller? Tony Thorén slår ut med händerna när frågan kommer på tal. Säger:
– Vi har inte pratat om någon fortsättning. Men blir det så är jag med. Troligast är väl ändå att vi slutar för gott efter det här.