"Förra veckan reste vi 17 timmar till en festival i Tyskland, spelade i en knapp timme och åkte hem i 17 timmar. I morse, när vi vaknade, hade vi mindre än en halvtimme hit..."
Scar Symmetry bildades visserligen i Avesta 2004, men den här eftermiddagen – mitt i Skogsröjets pulserande hårdrockshjärta bland skolbyggnaderna och folkhavet – kom bandet hem igen.
Det blir gärna så med två sjungande Finspångssöner.
Roberth "Robban" Karlsson och Lars "Lerta" Palmqvist.
– Förra veckan reste vi 17 timmar till en festival i Tyskland, spelade i en knapp timme och åkte hem i 17 timmar... I morse, när vi vaknade, hade vi mindre än en halvtimme hit. Det blir inte närmare än så, säger "Robban".
– Vi spelade här 2010 senast, men vi har ju varit här några gånger och hängt i publikhavet. Det är en fantastisk festival på alla sätt, säger "Lerta".
"Det här var något mer än en vanlig spelning på en festival. Det här är en del av vår historia", säger Lars "Lerta" Palmqvist.
De har precis klivit av scenen till publikens jubel, när vi möter upp på skolgården. Den förvandlas under Skogsröjets tre fullmatade dagar till artisternas egna område. Vi hinner dock inte ens sätta oss förrän del II av festivalens största hemmafest går in i nästa skede, när "Lertas" pappa Bengt-Arne, som var musiklärare i Finspång i över 35 år, och mamma Kerstin möter upp med ett leende. De har sett sin son live på scenen för första gången och är alldeles upprymda av ögonblicket.
– Vilka fantastiska pojkar, säger Kerstin och ler innan hon vänder sig till sonen.
– Pappa satt inte en sekund på de fina platserna du hade fixat oss. Det var på tiden vi fick se er spela.
"Lerta" ler.
Du har dina största beundrare och kritiker där.
– Vi gjorde det väl rätt bra, säger han och nickar mot "Robban".
– Det var lite speciellt att kliva upp på scenen med så mycket släkt och vänner på plats. Det var många bekanta ansikten, som dök upp var vi än tittade ut över publiken, menar han.
"Det är svårt att se tuff ut, när man plötsligt börjar vinka till bekanta i publiken", säger Roberth "Robban" Karlsson
Nervöst?
– Det var inte direkt nervöst. Det var mer spännande, tycker "Lerta".
– Det är svårt att se tuff ut, när man plötsligt börjar vinka till bekanta i publiken. Vi fick medvetet undvika att försöka ha ögonkontakt. Vi tittade nog folk i pannan istället så vi inte skulle komma av oss", säger "Robban".
Bandet hade Skogsröjets längsta gästlista det här året.
– Vi ville samla hela vår släkt och så mycket vänner det bara var möjligt. Vi sänkte till och med vårt gage för att få med mer folk på gästlistan. Vi gick knappt plus-minus-noll på den här spelningen, men det var det värt. Det här var något mer än en vanlig spelning på en festival. Det här är en del av vår historia.
"Lerta" och "Robban" duellerar i sången.
Det har hänt en hel del från tiden, när två unga grabbar i "Robban" och "Lerta" träffades på Rockbageriet på Sjömansängsvägen 3 i Finspång i mitten av 1980-talet.
Nu är de en del av Scar Symmetry, som upplever en ny tid med en färsk platta och stora turnéplaner med sikte på USA.
– Allt är så mycket annorlunda nu än det var tidigare. Då kunde mycket vara kaotiskt och stökigt, men nu är det mer ordning och reda. Vi har mycket bra folk omkring oss. Det känns och är mer seriöst nu, menar "Lerta".
Bandet ska närmast till en festival i Helsingfors, där en annan Norrköpingsbekant hör av sig och bett om en plats på gästlistan.
– Antti Sumiala... Han spelade ju IFK Norrköping i början av 2000-talet. Han var faktiskt med och vann Metalsvenskan i fotboll två år i rad. Han hörde av sig, när han fick se att vi skulle spela där.
"Robban" tar i.
Hösten fortsätter med en turné i Japan.
– Vi kör så länge vi har kul – och det har vi mest hela tiden. Han blir bara sur, när jag slår honom i armbrytning, säger "Lerta" och nickar mot "Robban".
Det var också en del av årets hemmafest i Rejmyre.