Skicklig debut av Liffner

Litteratur2001-03-27 04:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Få ting har en så stark laddning som ett fotografi. Genom att fånga det förbiilande ögonblicket, skära ett utsnitt ur tiden, kan en bild rymma ett livsöde, avslöja gömda hemligheter, väcka slumrande minnen. "Bilden är ett berättande utan slut", skriver Eva-Marie Liffner i sin debutroman Camera, där hon låter ett antal gamla fotografier tjänstgöra som katalysatorer i en historia som förflyttar sig mellan två sekelskiftens London.
En chiffrerad dagbok och en serie dunkla fotografier får fotografen Johanna Hall att åka till London, för att bringa klarhet i den gåta hennes egensinnige farbror Jacob lämnat efter sig. Den resa hon gör i hans fotspår innebär en uppgörelse såväl med farbrodern - en förebild och fadersgestalt - som med henne själv. Vilken roll spelade Jacob egentligen i den nästan sekelgamla skandal bilderna visar sig bära vittnesbörd om? Parallellt med Johannas nutida efterforskningar får vi ta del av Jacobs egen berättelse om de skakande händelser som han en sommar i London 1905 ofrivilligt blev indragen i. Som ung och oerfaren fotograflärling får han i uppdrag av teosofiska sällskapet att dokumentera deras spiritistiska möten. Men bakom de oförargliga ockulta sammankomsterna döljer sig en mörk hemlighet. Steg för steg uppdagas en smutsig och grym härva av prostitution, barnhandel och brutala experiment, snarlik våra dagars pedofilskandaler.

Ett flertal stämmor, levnadsöden och tidsplan har vävts samman i Liffners berättelse, vilken också rymmer faktiska händelser och personer ur historien, såsom den mytomspunna Madame Blavatsky, teosofismens översteprästinna, och hennes lärjunge kvinnorättskämpen Annie Besant. Skorstensröken ligger tät över det förra sekelskiftets smutsiga och maskinlarmande London, befolkat av spiritister och filantroper, fattiga och förtryckta, missdådare och deras underhuggare. Storstadens skumma atmosfär är som hämtad ur en Sherlock Holmes-historia, där mörka bakgator är hemvisten för nattvakande horor, opiummissbrukare och gatubarn, vars livsvillkor inte förändrats sedan Oliver Twists tid. Här saknar den nödställde rättigheter och skydd, och en samvetslös handel med människoliv pågår.
Camera är en skickligt komponerad roman, där tidsepokerna speglar varandra i en konturskarp dubbelexponering som visar en värld av övergrepp, våld, droger och social utslagning vilken inte nämnvärt förbättrats under seklets gång. Mellan kärleksförklaringar till kameran och den fotografiska konsten nystas mysteriet upp som i en klassisk detektivhistoria. Stillsam och reflekterande, men oavlåtligt spännande, är Camera en berättelse av det slag man gärna sträckläser. Eva-Marie Liffner har lyckats fånga något av den särskilda utstrålning och mystik som gamla fotografier äger.