PG summerar och tar ny sats
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
P G respekterades som ingen annan av företagets direktörer av arbetarna på Volvo och han var populär bland "vanligt folk". Han vågade ta plats och diskutera samhällsfrågor som ingen av dagens näringslivsledare gör. Gyllenhammar debatterade flitigt om energipolitiken, men också industristöden som han ogillade.
Under sin tid som Volvochef kallades han för kejsaren av Göteborg. Iförd hatt, långt innan det blev vanligt. Med en klocka på var arm, en med svensk tid och en med amerikansk tid. Med något högdraget över sig och ändå med en vilja att kommunicera och med en stridslust som fascinerade svenskarna. Nu har han dock försvunnit helt från den svenska horisonten. Han nämns ibland i affärstelegrammen.
Denna frånvaro repareras delvis i den nyutkomna Fortsättning följer. Det är Gyllenhammars fjärde bok, och den berättar om tiden på Volvo och vägen därifrån ut i det internationella näringslivet.
Nu bor han i London och är aktiv i internationellt näringsliv. Rådgivare på investmentbanken Lazard, styrelseordförande i brittiska försäkringsjätten CGU och styrelseledamot i nyhetsbyrån Reuters. Han har nått sina mål.
Vid tiden för den beramade Volvo-Renault-affären 1993 hade PG Gyllenhammar suttit som högste chef i två decennier. Han var då bara 54 år - för ung för att dra sig tillbaka och med ett gyllene tillfälle att fortsätta karriären utomlands. Nu gick affären i stöpet, men en internationell karriär blev det alltså ändå.
Många har glömt att Gyllenhammar egentligen hade en rad stora motgångar under sin tid som svensk företagsledare. Hans försök att byta Volvoaktien mot norsk olja gick om intet. Det blev heller inte något av försöken att gifta ihop Saab-Scania med Volvo. För att inte tala om den misslyckade fusionen med Renault och som Gyllenhammar till stor del skyller på VD:n Sören Gyll som värvades till Volvo av styrelseordföranden Gyllenhammar själv.
Karriären inleddes annars i lysande stil 1969 när P G endast 34 år gammal blev VD för Skandia, och redan 1971 tog han över som Volvochef efter svärfar Gunnar Engellau. Sedan fortsatte han utveckla Volvo till en världsberömd om än liten biltillverkare. Ett företag som på många sätt var en del av den svenska folksjälen (eller rättare sagt den svenska självkänslan).
I boken får vi se bilder med Gyllenhammar och hans familj, men framförallt med politiker och berömda industrimän. Han gästar Harpsund, möter Palme, Carlsson, Bildt. Han tar emot kommendörstecknet av Hederslegionen som överlämnas av den franske presidenten Mitterrand. Han får hedersdoktorat i Helsingfors. Han möter Edward Kennedy, Henry Kissinger och andra storheter.
Gyllenhammar är stor frankofil, något som för övrigt var en orsak till att han inte såg att samgåendet mellan Volvo och Renault hade stora inbyggda problem - och han skriver med stor kunnighet om vin.
Bland mycket annat diskuterar Gyllenhammar demokratins livsnerv - fria medier. Han skriver också om EU, som ses som ett fredsprojekt.
Det är intressant att läsa Fortsättning följer. Till exempel är det rätt avslöjande att läsa Gyllenhammars kommentarer till svensk inrikespolitik, där han bland annat menar att Bengt Westerberg saknade utstrålning och bara var ännu en i raden av kortsiktiga folkpartiuppgångar. Särskilt noterar jag hur han bedömer ett pressfoto av folkpartiledaren avbildad i sjuksköterskemundering.
Den bilden anser Gyllenhammar vara "förödande". Han skriver:
Visserligen var han socialminister, men att välja just den posten och visa upp sig på ett sjukhus var för mig symbolen för hur snävt han och partiet såg sin roll: ett parti i den offentliga sektorns vårdavdelning.
Det var nog klokt att P G avstod från att kandidera till partiledarposten efter Ola Ullsten. Gyllenhammar passar bäst i rollen som världsvan affärsman.
Om nu inte författaren redan hade så många och framstående uppdrag i internationellt näringsliv så skulle man kunna tro att Fortsättning följer är en enormt lång och ambitiös ansökan om jobb som man läser. Mycket riktigt avslutas boken med ett "International CV", ett curriculum vitae, med alla titlar och meriter prydligt uppställda.
Det är tydligt att P G Gyllenhammar lever ett framgångsrikt och behagligt liv. Och att han vill se till så att vi får veta det. Jag är övertygad om att de flesta svenskar önskar honom all lycka med familjen, vinerna och affärerna.