Franska biståndsarbetare i moraliskt dilemma
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Så skulle jag vilja sammanfatta innehållet i den franska läkaren och författaren Jean-Christophe Rufins roman, Jag hade väntat mig något annat, som nu har kommit ut i svensk översättning.
Jag hade väntat mig något annat utspelar sig i mitten 80-talet i de norra delarna av Etiopien, närmare bestämt Eritrea. Landet har drabbats av en svår svältkatastrof och många internationella biståndsorganisationer är på plats i provinshuvudstaden Asmara för att rädda liv och hjälpa de drabbade. Men den marxistiska regimen i Etiopien har helt andra planer. Man vill utnyttja de internationella hjälpinsatserna och svälten för att deportera stora delar av provinsens befolkning söderut. Detta i syfte att underminera den starka och hårdföra eritreanska gerillans rekryteringsbas.
Till denna spända och infekterade atmosfär anländer en liten fransk biståndsorganisation och kastas huvudstupa in i ett svårartat moraliskt dilemma: Ska vi rädda liv och riskera att bli utnyttjade av en förtryckarregim eller ska vi åka hem med den politiska hedern i behåll och lämna svältoffren åt sitt öde?
Det franska hjälpteamet är emellertid inte ensam om att avgöra frågan. Bakom kulisserna härjar en gammal armenisk vapenhandlare, Hilarion, vars familj har levt i Eritrea i flera sekler. Genast efter det franska teamets ankomst lyckas han etablera kontakt med dess ledare, Grégoire, och vinner hans förtroende. Han ser också till att placera sina män i organisationens närhet för att få löpande information. Med suverän slughet och diplomatisk list förmår den gamle räven till slut bemästra de motstridiga viljorna i hjälpteamet och påverka det avgörande beslutet i egen riktning.
Hilarion är dock inte bara en mästerlig intrigör, han är också själva berättaren i romanen. Handlingen i Jag hade väntat mig något annat återges i form av dagboksanteckningar av Hilarion från den dag då hjälpteamet anländer till Asmara till den dag då de beslutar att återvända till Frankrike efter att ha blivit angripna och plundrade av den eritreanska gerillan.
Det moraliska dilemmat att rädda liv med risk att bli en maktlös hjälpreda i händerna på en diktaturregim eller att lämna fältet bildar något av ett epicentrum i Jag hade väntat mig något annat. Men Rufin, som själv har lång erfarenhet av arbete i olika biståndsorganisationer i Afganistan, Etiopien och Latinamerika, vet mycket väl att kring ett renodlat moraliskt dilemma härskar tusen andra motstridiga viljor och bidrar till att knåda degen till det avgörande beslutet. Han blottlägger denna komplexa viljoterräng genom nyanserade skildringar av de personer som är involverade i hjälpstationens verksamhet och ger en god inblick i biståndsarbetets inte alltför glamourösa vardag.
En annan behållning i Jag hade väntat mig något annat är de insiktsfulla skildringarna av Etiopiens historia, kultur och natur som vävs skickligt samman med romanens huvudstråk.