Från nyhetsbrev till modern press
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
lat en betydande roll i den svenska
presshistorien. Det framgår inte minst i första bandet av bokverket Den svenska pressens historia, som nu utkommit. Det skall bli ytterligare tre delar i denna, första heltäckande historik, som syftar till att bli ett välbehövligt standardverk.
1700-talets andra hälft var en period då det grundades många tidningar i landsorten, närmare bestämt ett nittiotal. De flesta blev kortlivade men en och annan består med Norrköpings Tidningar som ledande exempel, grundad redan 1758. NT tillhör fortfarande gruppen större landsortstidningar och får också en utförlig presentation i presshistorien.
Det är utmärkt att landsortstidningarna tillmäts så stor betydelse, eftersom det till sist är de många små tidningarna som bildar stommen i svensk nyhetsförmedling och opinionsbildning.
Den nya presshistorien går i sin ambition att teckna en fullständig bild tillbaka ända till det handskrivna nyhetsbrevet, som försåg statsmännen med rapporter om betydelsefulla händelser ut i världen. Med en djärv liknelse kan de ses som avlägsna föregångare till de elektroniska nyhetsbrev som under senare år blivit så vanliga till följd av den tekniska utvecklingen.
Den tekniska utvecklingen kommer även i övrigt in i skildringen liksom en rad andra samhällsfaktorer. Det kan ses som ett tvärvetenskapligt drag, vilket är en följd av att pressforskningen här i landet aldrig blivit en egen disciplin. En rad vetenskaper samverkar och den första delen av presshistorien har skrivits av litteraturvetarna Claes-Göran Holmberg och Ingemar Oscarsson samt historikern Jarl Torbacke.
1645 började Ordinari Post Tijdender utkomma. Den var först fylld av rapporter om kriget med Danmark. Det var långt senare som denna vår äldsta tidning ändrade karaktär till "kungörelsetidning".
Att så många tidningar grundas under 1700-talets senare del ger en antydan om att det i vissa avseenden var en dynamisk tid. Den första tryckfrihetsförordningen kom 1766, unik inte bara i Sverige utan i hela världen.
Men att tryckfriheten hade sina begränsningar visas av exemplet från riksdagen i Norrköping 1769, då en skribent i NT uttalade sig kritiskt om riksdagens arbete. Det blev åtal för smädelse av överheten och rådhusrätten avkunnade till sist en dödsdom mot kritikern. Till all lycka såg hovrätten mildare på förseelsen och ändrade domen till fjorton dagars fängelse på vatten och bröd.
Åtstramningarna under den gustavianska tiden och under den reuterholmska perioden avspeglas direkt i spalterna. Tidningarna kom att under denna tid göra ett ganska påvert intryck. Men presshistorikerna konstaterar också att tidningarna även hade ett högst varierat utbud av populärvetenskapliga och förströelsebetonade artiklar, moralisk uppbyggelse och - poesi. De beräknar att enbart landsortspressen under åren 1768-1903 innehöll minst 250 dikter per år, enstaka är dubbelt så många.
Den moderna utvecklingen inleddes förstås 1809 med statskuppen, Gustav IV Adolfs avsättning, nya grundlagar, inklusive tryckfrihetsförordning, ny dynasti och ny inriktning av utrikespolitiken. Det var under de åren som den stora expansionen på pressområdet förbereddes. Så småningom kom också folkskolereformen och skråsamhällets avveckling för att nämna ett par av det begynnande 1800-talets stora reformer.
Men alla dessa förändringar kommer att bli dominerande inslag i nästa band av presshistorien, som skall omfatta tiden från 1850 till 1897. Den moderna svenska pressen brukar räkna Aftonbladets start 1830 som sitt födelseår.
Men visst fanns det exempel på "modern journalistik" dessförinnan. Presshistorien återger en text ur Halmstads Tidning som handlar om en sjuk 71-årig man som bodde i ett kallt uthus med sin åldriga hustru. Den innehåller alla de ingredienser som än i dag brukar känneteckna sådana texter.
Detta var inte något unikt utan för tankarna till den vädjan som NT redan 1801 innehöll om hjälp till "80-årige gubben Olof Engdal, som utfattig och hungrig, svälter till döds om icke människovänner förbarmar sig över honom".
Presshistoriens första band ägnar också i ett omfattande avsnitt stort utrymme åt litterära magasin och andra tidningar med specialinriktning. Det visar att det fanns ett mycket stort sortiment av sådana.
På det sättet ger Pressens historia en i stort sett fullständig dokumentation av allt tryckt material i tidnings- och tidskriftsform. En sorts uppslagsbok, även om den kronologiska framställningen gör det svårare att hitta. Man får gå till registret. Men det är priset man får betala för att kunna uppfylla syftet att bli pressens stora standardverk. Och den svenska pressens historia fyller onekligen en stor lucka i presslitteraturen.