Suverän Bachkör
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det fanns sprudlande vitalitet och rytmisk spänst i körpartierna. Framförandet hade stark förankring i texterna, som fick ange karaktär för den musikaliska gestaltningen.
Kören, som består av ett drygt trettiotal medlemmar, har en påfallande homogenitet och lyster i körklangen. Uppmärksamheten mot dirigenten är i det närmaste total och det är en förutsättning för de snabba skiftningar i uttryck och dynamik, som så starkt bidrar till möjligheten att skapa kontraster och vitalitet i musicerandet.
Körens mycket höga nivå framträdde kanske allra tydligast i den femstämmiga dubbelfugan Ihr aber seid nicht fleichlich, sondern geistlich, framförd med precision och exakthet men samtidigt med böljande puls och spontanitetens hänförelse.
Organisten Henrik Alinder spelade smidigt och välartikulerat Triosonata nr 3 d-moll med välvald, försynt registrering. Det är Bachspel som ger mersmak.
Cellisten Beata Söderberg spelade Bachs cellosvit nr 3, som dock på långt när inte var i paritet med tidigare nämnda framföranden.
Man fick bevittna ett mycket fingerflinkt spel, men därmed uppenbaras inte själen i Bachs musik. Bäst framträdde Sarabanden med sköna melodilinjer och väl genomförd frasering. De snabba satserna verkade tyvärr ganska hafsiga och manérmässiga.
Liksom vid körens två tidigare konserter i Matteus kyrka avslutades programmet med Knut Nystedts märkliga körverk Immortal Bach och tre olika versioner av koralen Nu vilar hela jorden. Musik med upphöjdhet och förklarat ljus.