Lysande konsert av Edson
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Edson
Tempo, Popstopp torsdag 8/3
Betyg: 4 Spårisar
Det är ett mognare, självsäkrare Edson som äntrar Popstopps scen för andra gången på mindre än ett år. Åtminstone känns det så. De låter mer, de låter bättre och har verkligen hittat sin toppform.
Stockholmska Edson bjuder fortfarande på klassisk, förtjusande mesig popmusik någonstans i gränslandet mellan The Smiths och Belle & Sebastian, men låter besynnerligt egna och färdiga. Edson har växt. Som band, som musiker och som underhållare.
Sångaren Pelle Carlberg är ett omedelbart blickfång och är nog utan tvekan en av det här landets fyra, fem mest underhållande scenpersonligheter. Med ett utspel som är inlevelsefullt, personligt och enormt befriande småspringer han på stället, fäktar med armarna och är hela tiden i rörelse.
På scen utstrålar Edson en glädje, en lycka hämtad ur en säkerhet som vetskapen att man skriver popsånger som får människor att dansa, le och tänka efter på samma gång, ger. En smått oslagbar kombination, om ni frågar mig. Det är dessa sidor som hela tiden trängs och försöker samsas i Edsons musik.
Ytligt sett är det inget annat än gulligt inramade poplåtar med melodica och tvärflöjt, men under ytan döljer sig hela tiden en svärta som känns påträngande och äkta. Överhuvudtaget är Pelle Carlbergs texter nästan uteslutande lysande. Diskbänksrealism med en osviklig känsla för detaljer i rakt nedstigande led från Pulps Jarvis Cocker och nämnda Belle & Sebastians Stuart Murdoch.
Dessutom skrivs det på tok för få låtar nuförtiden som handlar om att bara vilja bli lämnad i fred på sin födelsedag. Mitt i prick, Edson.
Edson känns ödmjuka och, jag vet att uttrycket är slitet, helt ärliga. Gruppens framträdande känns helt fritt från manÈr och inövade rockposer och med ens inser jag att det inte ens är någon idÈ att försöka låta bli att hänföras. Pop som är mjuk, lättrallad och mesig, men med en allvarlig underton. Jag är ju så svag för sånt.
Singeln Sunday Lovely Sunday är en klockren och oemotståndlig klassisk popsång som förtjänar att sjungas av generationer framåt. Hur många svenska band i Edsons storlek kan du, handen på hjärtat, räkna upp som skriver låtar som känns som omedelbara klassiker?
Pop när den är som allra, allra bäst, helt enkelt.
MARTIN SÖDERSTRÖM
martin.soderstrom@nt.se
011-200 168