Lang - mycket mer än en talang

Lang Lang är i stan. Denna gudabenådade pianist är inte endast i stan, han är i Sverige och han är i världen; det klot som han för närvarande musikaliskt håller på att lägga för sina fötter. Grattis du som fått tillfälle att höra honom live, för det lär dröja innan han återkommer.
Tror inte att det behövs några röda prislappar för att sälja Lang Lang. Och så är han endast 18 år. Jag tänker: vad har jag egentligen gjort av mitt liv?
På en ny Telarcinspelning kan man erhålla lite atmosfär. Plattan är en liveupptagning från Ozawa Hall i Tanglewood, ett gudabenådat konsertområde mitt i det vackra skogslandskapet i Massachusetts, USA.
Lang Lang låter Bach möta Haydn i en Sonat i E-dur. Det slår gnistor om detta möte där musiken är avskalad all krimskrams. Torrt blir det, sakligt och pedalfritt. Glasklart.

Sergei Rachmaninovs Sonat i b-moll fylls av högladdad energi och Lang trollar fram röster och böljande landskap. Ett blodfullt landskap med dramatiska skiftningar. Ovan far molnen i rasande fart. Men visst finns här även en detaljrikedom som klarar ett närmare studium.
Efter detta känns Brahms Sex stycken Op.118 som mera tama, nästan lite alltför salongsfähiga. De blir till intima samtal i slutna rum om förtroligheter. Här proklameras inget, utan Lang målar upp ett städat samtal.
För mig känns Tjajkovskijmusiken som en uppiggande övergång till det avslutande verket, dirigenten och tonsättaren Milij Balakirevs Orientala fantasi Islamey. Detta är ett bravurstycke som passerat både Nikolai Rubinsteins och Franz Liszts fingrar. Detta mycket brett upplagda programmatiska stycke forslar oavbrutet klanger och melodiräckor som Lang tar sig an på ett mycket virtuost vis.
Han har förmågan att ge struktur åt det musikaliska materialet, belysa väsentligheter, plocka fram linjer och ge formen ett bärande innehåll.