Starka passioner under ytan

Om kärlekens obändiga kraft har den franske regissören Patrice Leconte berättat medryckande och passionerat i filmer som Hårfrisörskans make, Den fula gubben och Flickan på bron. Men han har också gjort oväntade utflykter i historien som i 1700-talspastischen Löjets skimmer. I filmen Änkan från Saint-Pierre förenar han kärlekspassion och en historisk miljö med en aldrig sviktande stilkänsla.
Änkan från Saint-Pierre utspelas runt 1850 på en obetydlig fransk ö utanför Kanadas östkust. Även på denna gudsförgätna plats finns en borgerlig fransk hierarki i vilken ingår kaptenen Jean (Daniel Auteuil) som för befäl över öns truppstyrka. Han är lyckligt gift med Pauline (Juliette Binoche), i filmen kallad Madame La.

Det stilla livet på ön får ett abrupt slut när ett grymt mord begås i fyllan och villan av fiskaren Neel (Emir Kusturica). Han döms till döden men straffet kan inte verkställas eftersom det inte finns någon giljotin på ön. I väntan på att en giljotin skall anlända hinner mycket att hända som får öborna att ändra uppfattning om fången Neel. Han blir frigångare och pysslar med ett och annat på ön och vinner mångas sympati. Dessutom omfattas han med varma känslor av Madame La.
Det är upplagt för en konflikt mellan de strikt laglydiga borgarna och öns övriga befolkning i fallet med den mordfällde Neel. Förlorarna blir många till antalet.
Änkan från Saint-Pierre är främst huvudrollstrions film. Att på bioduken utforska Juliette Binoches och Daniel Auteuils ansikten ger full behållning bara det. Emir Kusturica - den kände bosniske regissören av bland annat Zigenarnas tid - är närmast perfekt i sin skådespelardebut som Neel. Regissören Leconte håller filmen i en kall färgskala med en blågrå ton men det är starka passioner under filmens yta.
Det finns en dubbeltydighet i titelordet änka. I franskan finns uttrycket "épouser la veuve" (gifta sig med änkan) vilket innebär att man blir giljotinerad.