Sentimental och tillrättalagd

11-årige Trevor (Haley Joel Osment) får i läxa av samhällskunskapsläraren Eugene (Kevin Spacey) att försöka göra något som förändrar världen. Trevor tar uppgiften på största allvar och kommer på det han kallar "skicka vidare". Tanken är att man ska göra tre goda gärningar och att de som varit föremål för dem i sin tur gör tre goda gärningar och så vidare.
Kanske är det mer en tillfällighet att Skicka vidare utspelas i Las Vegas. Idén är ju en form av pyramidspel och Trevor tycks ha hittat ett vattentätt spelsystem. Klasskamraterna är dock inte så imponerade "Kanske är Trevors idé för utopisk?" föreslår Spacey "slå upp det ordet". Ni kan ju gissa om Trevors idé är för utopisk för den här filmens universum.

Skicka vidare är med all säkerhet tänkt att vara en Oscarvinnare. Helen Hunt som Trevors mamma gör en roll som liknar den hon hade i As good as it gets och Spaceys Eugene påminner om Jack Nicholson i samma film. Thomas Newmans musik är snarlik den han gjorde till American Beauty. Hunt, Spacey och Haley Joel Osment är alla mycket bra. Osment visar att insatsen i Sjätte sinnet inte var en lyckträff. Han är begränsad men få kan se så livrädda ut. Trots hyfsade förutsättningar går det fel. Mimi Leder (Deep Impact) må regissera som det vore ett avsnitt av en TV- serie, det är ändå inte hantverket det är fel på. Problemet är att Skicka vidare är så sentimental, så tillrättalagd, ja så utopisk.
Skicka vidare visar hur alla filmer skulle se ut om den amerikanska kristna högern styrde världen. Om man ska ta dess budskap på allvar kan man invända att ett moraliskt handlande är ett ständigt förhållningssätt till världen och något man gör i relation till andra. Inte tre slumpmässiga handlingar då man känner sig extra bussig.
Som grädde på moset har Skicka vidare ett slut som med sin kristussymbolik är så mycket overkill att man knappt tror sina ögon. Man kan bara önska att man levde i en värld där filmer som Skicka vidare inte gjordes. Men det kanske är för utopiskt?