Ordet action får en helt ny mening
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Filmen som definitivt gör Ang Lee till en "kinesisk" regissör är Crouching Tiger, Hidden Dragon som sedan urpremiären vid filmfestivalen i Cannes dragit segrande fram över världen och kapat åt sig 10 Oscarsnomineringar, bland annat för bästa film och bästa regi.
Jag har återvänt till min barndoms filmer, säger Ang Lee själv och menar därmed de martial arts-filmer - kampsportsfilmer - som han då såg av genrens mästare King Hu och Chang Cheh.
Med Crouching Tiger, Hidden Dragon får ordet action en ny mening, här får vi koreograferad action som har mer med bildpoesi än hårdfört våld att göra. Wu xia pian är den kinesiska termen för denna typ av filmer som aldrig fått någon biografdistribution i Sverige. Närmast kan de väl jämföras med musketörfilmer med den skillnaden att de kinesiska filmerna är förankrade i en sagovärld där allt är möjligt.
Crouching Tiger, Hidden Dragon utspelar sig i den kejserliga Qing-dynastins 1800-tal och hela handlingen är uppbyggd kring stölden av det 400-åriga svärdet Gröna ödet. Trött på att strida överlämnar den legendariske krigaren Li Mu Bai (Chow Yun-Fat) svärdet till Yu Shu Lien (Michelle Yeoh), som han i hemlighet älskar.
När svärdet försvinner faller misstankarna på den unga flickan Jen (nya fyndet Zhang Ziyi, kallad den nya Gong Li), i all synnerhet som hon tycks stå i förbund med den skurkaktiga Jaderäven, ett slags sagohäxa med endast ont i sinnet.
In i historien träder också ökenbanditen Lo (Chang Chen från Happy Together) med vilken Jen har en kärleksaffär i protest mot ett förestående påtvingat äktenskap. Färgstarka äventyr och melodramatiska känslor blandas på österländskt maner till en film som överträffar allt man sett i filmväg tidigare vad beträffar fantasi och rörelse.
De makalöst skickligt koreograferade stridsscenerna och luftbaletterna är filmens höjdpunkter och man märker att regissören Ang Lee roat sig kungligt med dessa fantasiutflykter. Värt att framhålla är också att i Crouching Tiger, Hidden Dragon är det kvinnorna som har övertaget, vilket inte är så vanligt i västerländsk actionfilm.
Crouching Tiger, Hidden Dragon har blivit mycket uppmärksammad för sin musik vilken är skriven av Tan Dun och framförd av Shanghais symfoniorkester med Yo-Yo Ma som cellosolist.