Robert Aman är serieforskare och biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet.
Böcker
Robert Aman
“När Fantomen blev svensk – vänsterns världsbild i trikå”
Daidalos
Robert Aman är biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet, serieforskare och kulturskribent (bland annat i Corren och NT). Hans nya bok “När Fantomen blev svensk” bygger på hans forskning om “den vandrande vålnaden”. I en underhållande och skarp analys undersöker Robert Aman hur en amerikansk superhjälte blev en osannolikt stark “svensk” populärkulturell ikon och ideologisk kraft.
Även om den gamle “Drago” förmodligen har sina bästa dagar bakom sig, så fortsätter serietidningen “Fantomen” att ges ut i allt tunnare upplagor och kan fortfarande läsas i svenska dagstidningar. Inte nog med att tidningen om Fantomen under sin svenska glanstid sålde uppemot 160 000 tidningar per nummer, ett helt äventyrsland öppnades i hans namn utanför Eskilstuna 1986 och höll öppet i nära 25 år innan barnen som kom dit inte längre hade någon större relation till hjälten. Fantomens skapare Lee Falk blev rörd av att hans skapelse fick sitt eget lilla “Disneyland” i det förhållandevis exotiska Sverige. Det var också en liten revansch för Falk som alltid upplevde att originalet Fantomen hamnade i skuggan av de stora serieförlagen DC Comics och Marvel Comics nu så populära ”efterapningar”.
Lee Falk samtalar med korrekturläsaren Maj-Britt Eggan när han besöker Stockhom 1972.
Falk har onekligen skrivit in sig i kulturhistorien och bör i någon mening betraktas som ett geni. Hans Fantomen är egentligen den förste riktige superhjälten. Redan 1936 såg Falks vandrande vålnad världens ljus, en maskerad hjälte utan övernaturliga krafter, bara en vältränad kropp, synnerligen god ekonomi och ett skarpt intellekt. Jerry Siegels och Joe Shusters Stålmannen dök upp i serierutorna två år senare och Bob Kanes och Bill Fingers Batman först 1939.
Lee Falk belönades med Svenska Serieakademiens Adamsonstatyett 1977.
Fantomen gick igenom en lång utvecklingsprocess innan konturerna för den hjälte vi ser i dag var färdigtecknade. Som Robert Aman påpekar har många likt honom dragits in i Falks värld som i så många avseenden speglar vår egen samtidigt som den utgör något alldeles eget med alternativ historieskrivning, fiktiva länder och exotiska miljöer. Falk inspirerades av både historiska myter och litterära karaktärer när han lade grunden för Fantomen. Forntida och medeltida legender som Kung Arthur, El Cid och Robin Hood blandades med Edgar Rice Burroughs djungelkung Tarzan, “naturbarnet” Mowgli från Rudyard Kiplings roman “Djungelboken” (1894) samt Johnstons McCulleys maskerade mexikanske hjälte Zorro.
Lee Falk på besök i Stockholm 1984 för att granska Team Fantomens manus.
Vår trikåklädde brottsbekämpare bor och verkar i det fiktiva afrikanska landet Bangalla under namnet “Den vandrande vålnaden”, eftersom han tros vara odödlig. I själva verket har uppdraget att vara denne hjälte aristokratiskt gått i arv från generation till generation sedan den första Fantomen, sjömannen Christopher Walker, sköljdes upp på Bangallas kust 1536 efter att ha överlevt en attack från de därefter återkommande ärkefienderna Singh-piraterna. Han hittades och räddades av en stam pygméer som kommer bli Fantomens lierade genom seklerna. Walker svär att ägna sitt eget och kommande ättlingars liv år att bekämpa sjöröveri, girighet, grymhet och orättvisor. Där efter tar han itu med är förtrycket bland stammarna i Bangalla och vartefter får han rollen som maskerad världspolis.
Fantomen kommer likt en vit Kristusfigur och räddar människorna i Bangalla.
Robert Aman visar hur Falks koloniala ideal genomsyrar Fantomen-berättelsen. Likt Tarzan är Fantomen en vit man som väljer “vildens” liv för att egentligen bli en civiliserande herre över det samma,. En lokal legend om att en man ska sköljas upp från havet och bli en Messiaslik frälsare föregår förstås Walkers ankomst. I olika versioner av äventyret om den första Fantomen framstår denne också Kristuslik omgärdad av en drös av kristna symboler och bibliska referenser.
Fantomen slåss mot stereotypa japanska soldater som invaderat Bangalla.
I äldre tider hade Fantomen inga problem att försvara kolonialmakterna och vit överhöghet.
Falks hjälte var under åtminstone ett par årtionde kanske inte särskilt hjältemodig i dagens mening. Han slåss mot stereotypt framställda japaner, försvarar vit överhöghet mot inhemska försök att slå sig fria och framställer kvinnor, inklusive Fantomens stora kärleken Diana Palmer, på ett förminskande vis som en slags ovetande barn och rena sexobjekt.
Yppiga och lättklädda damer var länge en skäl till Fantomen-tidningarnas vida popularitet.
Även Diana blir ett sexobjekt när hon glatt visar upp sina behag.
Just de yppiga damerna och framför allt Fantomen som en sinnebild av en vit äventyrare och god kolonisatör var vad som gjorde honom så populär, också i länge i Sverige. Men här är det faktum att Fantomen-äventyren också är bildande med spännande populärhistoriska framställningar, något som ännu i dag är just populärt bland svenskar, också viktigt att framhålla. En intressant förvandling av den vandrande vålnaden sker, som Robert Aman visar, när tidningen börjar ges ut på licens i olika länder, något som starkt bidragit till dess fortsatta popularitet runt om i världen. I Sverige började en svensk variant ges ut i på 60-talet, först med mycket fria översättningar av den amerikanska förlagan och därefter helt egna äventyr skapade av det så kallade Team Fantomen bestående av svenska författare och tecknare som gav serien en helt ny karaktär.
I amerikanska Fantomen skäms "den vandrande vålnaden" knappast för sitt förflutna...
...Men i den svenska "översättningen" pratar Diana och Fantomen om något helt annat!
De unga kreatörerna formades i den nya vänsterpolitiska miljö som växte fram i Sverige och andra länder under 60-talet. I synnerhet Sovjetunionen hade visat sitt rätta imperialistiska och förtryckande jag, men i de gamla koloniernas frihetsrörelser fann man nytt politiskt mod. Robert Aman visar hur den tyske filosofen Herbert Marcuses nytolkning av marxismen fick starkt inflytande. Marcuses teori om “den endimensionella människan” visade på hur både kapitalismen och kommunismen (så som den blivit) var strikt materialistisk och inriktad på tillväxt, medan andra mänskliga värden om frihet och kreativitet gått om intet. Därför såg denna vänster en slags tredje utvecklingsväg, inte minst för de nya befriade kolonierna, som kunde skapa fria samhällen som kretsade kring gemenskap och solidaritet.
Den tyske filosofen Herbert Marcuse var en influens för Team Fantomen och den svenska vänstervarianten av superhjälten.
Fantomen har slagits vid Fidel Castros sida och satt sitt hopp till revolutionen på Kuba.
Fantomen förser Rodias befrielsearmé med vapen.
Fantomen öppnar en Konsumbutik mitt ute i djungeln.
När Team Fantomen får fria händer med Falks vandrande vålnad blir denne nu helt plötsligt en slags ideologisk gestalt kompatibel med både det av Sverige närmast obefintliga belastade koloniala förflutna samt självbilden som världens moraliska supermakt. Han bekämpar den kvardröjande vita rövarkapitalismen i Bangalla, skapar kooperationer och rena konsumbutiker mitt ute i djungeln och kämpar sida vid sida med självaste Fidel Castro mot Fulgencio Batistas regim på Kuba. Inte minst ställer Fantomen sig på den kalasjnikovbeväpnade befrielserörelsen sida när han bekämpar apartheidregimen i det fiktiva rasistiska landet Rodia (Rohdesia), vars huvudstad heter Marcusburg (lik Sydafrikas Johannesburg) efter den svenske industrikapitalisten Marcus Wallenberg.
Med tiden blev Fantomen också miljökämpe.
Fantomen kommer också bli en tidig miljökämpe och dessutom försvinner sexismen hur serietidningen. Diana går från att “bara” vara en sexig omhändertagande sjuksköterska till att bli en stridbar feministisk FN-tjänsteman och förkämpe för mänskliga rättigheter. Robert Aman visar hur den trikåklädde hjältens popularitet länge var förbundet med att han just också förkroppsligade och spred svensk ideologi vid tiden.
Diana ursäktar sig ödmjukt för att ha överskridit sin könsroll.
Fantomen visar Diana Palmer deras nya hem och förklarar vad han förväntar sig av henne som kvinnan i hans liv.
Diana Palmer blev med tiden en alltmer självständig kvinna som klarar sig själv och dessutom kan rädda sin älskade Fantomen från knipor.
Länge hade de amerikanska superhjältarna haft en mer patriotisk karaktär, en sådan som Captain America var rent av en supersoldat i kampen mot nazisterna. Under kalla kriget blev de viktiga antikommunistiska hjältar samtidigt som i synnerhet Marvel Comics gjorde dem mer liberala och moderata under 60-talet. Robert Aman pekar exempelvis på att den förste afroamerikanske superhjälten Falcon, som i sitt omaskerade jag är socialarbetaren Sam Wilson, verkar för den fredliga grenen av medborgarrättsrörelsen emot Svarta pantrarnas försök att militarisera den.
Lynda Carter spelade superhjältinnan Wonder Woman i tv-serien med samman namn mellan 1975-1979.
Under det röda 70-talet görs också i USA försök att vänstervridna superhjältarna. DC Comics tidigare ståndaktige antikommunist Gröna Lyktan får följa med den radikale Gröna Pilen (en slags modern Robin Hood-figur) på en odyssé genom dem amerikanska samhällets baksidor och får insikt om de sociala orättvisorna och större förståelse för socialismens idéer. På samma vis uppstår Mirakelkvinnan (“Wonder Woman”) som en feministisk amason, låt vara helt tecknad enligt rådande skönhetsideal.
Robert Amans nya bok "När Fantomen blev svensk".
I USA blev inte dessa tendenser särskilt långvariga och även Fantomen började förlora mycket av sin mer vänsterradikala profil under det nyliberala 80-talet, det ideologiska landskapet förändrades raskt och serien förråades när nya medier med mer tecknad film och videospel konkurrerade om de ungas uppmärksamhet.
Jan Håfströms "On the Beach" från 2006.
Jan Håfströms skulptur "Who is Mr Walker?".
Sedan dess har Fantomen gradvis tappat sin starka ställning bland svenskarna, han som länge prydde både läskflaskor och godispåsar och fortfarande syns i sitt civila jag Christopher “Kit” Walker i Jan Håfströms målningar och minst i hans skulptur i Järnvägsparken i Stockholm. Internationellt har Fantomen inte heller samma ställning som sina efterföljare, trots enskilda försök att göra honom till en filmstjärna genom Simon Wincers långfilm “Fantomen” (1996), David J. Corbetts tecknade tv-serie “Fantomen 2040” (1994–1996) eller kanadensaren Paolo Barzmans miniserie “The Phantom” (2009).
Lee Falk tillsammans med Billy Zande som spelade Fantomen i filmen med samman namn 1996.
Robert Aman ser ändå en framtid för Fantomen som tycks ha återfunnit och uppdaterat sin svenska ideologiska vänsterkompass för 2020-talet nu när vålnaden både vandrar i Prideparaden och hemsöker polska nationalister.