Hösten 2016 kom ett treårigt barn in till barnakuten vid Vrinnevisjukhuset med magsmärtor. Barnets målsman berättar att barnet haft kräkningar i några dygn och hög feber. På det stark magsmärta.
– På sjukhuset möter vi läkare och sjuksköterska. Sjuksköterskan föreslår att vi skickas vidare till vanliga akuten för att hon tycker att vårt barn ser så blekt ut. Men läkaren vill inte det och antyder att det är magsjuka. Mitt barn får smärtstillande och efter en timme frågar man vår treåring om hen fortfarande har ont. Treåringen skakar på huvudet och vi åker hem, säger föräldern.
Redan nästa dag kom barnets föräldrar tillbaka till sjukhuset. Den här gången vände man sig till den "vanliga" akuten med samma problem. Då konstaterades med hjälp av ultraljud att treåringen hade sprucken blindtarm och barnet lades in med intravenös antibiotikabehandling. Nu har barnet återhämtat sig efter behandlingen.
– Jag tycker att fel person har fått kritik. Hade läkaren lyssnat på sjuksköterskan och gjort en undersökning hade kanske inflammationen upptäckts tidigare och mycket smärta hade kunnat undvikas, säger målsmannen.
IVO, Inspektionen för vård och omsorg, förklarar i sitt beslut att man inte kunnat klargöra vem läkaren var. Enligt IVO lastas den enskilda sjuksköterskan. Man skriver i sitt beslut att "patienten inte har fått sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som är av god kvalitet och som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet".
Tobias Ekenlie är tillförordnad chef för barn- och kvinnocentrum. När händelsen inträffade var han den som var ytterst ansvarig, då som verksamhetschef för barn- och ungdomskliniken. Han håller med om att det är felriktad kritik mot den enskilda sjuksköterskan.
– Jag tycker att det är olyckligt att man lägger ansvaret direkt på sjuksköterskan. I vår analys utgår vi alltid från en helhet och inte individer. Det kan vara svårt att avgöra skillnad mellan magsjuka och blindtarmsinflammation på ett barn bara genom att känna på magen. Under vintern ser vi väldigt många barn med magsjuka. I början ser symptomen lika ut, säger han.
Tobias Ekenlie beklagar också att familjen och barnet fick försenad behandling. Han har varit i kontakt med familjen för att återkoppla beslutet och diskutera ärendet.
Hur jobbar ni med att undvika att liknande händelser upprepas?
– Det är bra att det kom in en anmälan och vi får lära oss av det som inträffat, säger han.