I drygt 20 år har Christer Öjring från Norrköping dokumenterat Östergötlands rock- och pophistoria mellan åren 1957 och 1971. En storartad kulturhistorisk insats som saknar motstycke i Sverige. Inte ett band, inte en konsert och inte en inspelning torde ha sluppit igenom Christer Öjrings finmaskiga nät i hans strävan att vara heltäckande.
– Jag har någonstans mellan 200 och 400 utgivna och outgivna inspelningar med grupper från länet. Det handlar om Sveriges största lokalhistoriska dokumentation inom den här typen av musik. Tittar man i backspegeln upptäcker man snabbt att det var här och då grunden lades till det som i dag brukar kallas för Det Svenska Musikundret, säger Christer Öjring.
Christer Öjring har alltid varit ett stort fan av pop och rock. När han kom till Norrköping i mitten av 1960-talet föll det sig naturligt att närgånget följa det lokala musiklivet som både var brett och spetsigt. I samband med att han 1998 producerade en skrift om Finspångsbandet 14, med Olle Nilsson som sångare, kom Christer Öjring på idén att kartlägga hela det östgötska musiklivet från popens barndom. Sedan dess har han spårat upp och dokumenterat hundratals band från hela Östergötland även om fokus legat mest på Norrköping.
– Jag trodde att jag var heltäckande. Men jag hade missat ett band som Intermezzo som gav ut en kassett 1968. Kaj Kindvall stod för inspelningen och det var nog hans första insats innan radiokarriären. De spelade in i Yfas gamla fritids- och pingislokal på Kungsgatan, säger Christer Öjring.
Christer Öjring har hängt åtskilliga timmar över gamla NT-sidor där inte en artikel eller annons som handlat om det lokala musiklivet har missats. Vilka som spelade, och när, på Rialto och Smyg-In i Norrköping. Sedan har han spårat upp grupperna som var i farten när det begav sig. Intervjuat, noterat medlemmarna, samlat in bilder och inspelningar.
– De har i regel tyckt att det har varit väldigt roligt att få berätta gamla minnen. Till slut ville de bara visa och berätta mera och mera. Tacksamt för min del, säger han.
Norrköpings tidiga popliv roterade till stor del kring producenten Michael B Tretow. Känd som mannen bakom Abba-soundet. Sveriges svar på Sir George Martin (The Beatles producent) enligt Christer Öjring. Hemma i pojkrummet på Kungsgatan 25 spelade Tretow in nästan alla de aktiva Norrköpingsbanden och Christer Öjring har en stor laddning inspelningar bevarad.
– "Micke" var viktig men Norrköping hade samtidigt en väldig bredd av band. Många riktigt bra band. Det fanns ett speciellt Norrköpings-sound. Lite åt den brittiska modsvågen med inslag av tuff rhythm & blues. Mixers var mitt favoritband i stan och de lät just så. De hade en suverän sångare i "Henka" Essén och fantastisk gitarrist i "Korpus" (Bertil Jonsson).
Lite senare drog bröderna Jonsson igång det första embryot till Eldkvarn ute i Hageby. Christer Öjring har en inspelning med Lamps, som de hette då, inspelad i Hageby ungdomsgård runt 1966–67.
– Jag umgicks med "Plura" och "Carla" och dokumenterade hela vägen fram till Eldkvarn via Lamps, Streaming Philosophy och Piska mig hårt, säger han.
Numera finns Christer Öjrings dokumentation hos Svenskt rockarkiv i Hultsfred.
– Dokumentationen är viktig, men det är inte meningen att den bara ska ligga gömd på min egen kammare. Fler ska kunna ta del av den. Helst skulle jag vilja ge ut en bok, säger han.