I början av året fick Klockaretorpet sitt första dansresidens som innebär att en professionell dansare är verksam på platsen och engagerar de boende i området. Danskonstnären Cyntia Botello fick uppdraget som bland annat handlar om att öka känslan av gemenskap.
– Jag hade aldrig varit i Klockaretorpet innan, så jag kommer inte med förutfattade meningar. När man arbetar konstnärligt är det uppfriskande med nya platser, nya människor och nya möjligheter, säger hon.
Men bostadsområdet har få samlingsplatser och dessutom kom pandemin som har försvårat hennes arbete.
– Äldre är en grupp som behöver känna glädje genom dans eller rörelse. Men den målgruppen har vi tyvärr inte kunnat nå, säger hon.
Cyntia har promenerat i området, pratat med människor hon mött och startat samarbeten med föreningar och lokala aktörer. En av dem är fotbollstränaren och rapparen Hamza Elfituri. De har gjort ett framträdande på Kunskapens hus i Klockaretorpet och gör ett nytt på Stage Skandia den 21 oktober. Han berättar om hur han lämnade ett liv på glid medan Cyntia tolkar känslan i en dansfilm.
– För mig var det en möjlighet att nå ut till killar och visa dansgenrer som de inte tidigare mött. Kanske kan man så ett frö, säger hon.
Går det att skapa gemenskap med dans?
– Ja, jag tycker det. För mig är dans inte bara att lära sig en teknik, en stil eller steg. Det är ett sätt att få människor att träffas, delta på sina villkor, samtala och skapa mer tolerans för varandra. Man inser att "jag är som jag är", "du är som du är" men att man har vissa saker gemensamt, säger Cyntia.
Hon berättar om de glada reaktionerna när hon har haft dans på basketplanen, bland annat med barn från förskolan Valthornet som på ett lekfullt sätt har fått träna sin motorik.
– Folk stannar upp, tittar och tycker det är kul. Sedan är det en annan sak att ta steget och våga dansa själv.
– Varje gång barnen ska ha dans kommer de med ett stort leende, och förskollärarna har blivit inspirerade. Flera förskolegrupper vill börja med dans. Meningen här är att min kompetens ska föras vidare och leva kvar även då mitt residenset tar slut. Jag vill inte lämna Klocket utan dans.
Under hösten tar hon med Klockaretorpsbor på upptäcksfärd i det egna området genom något hon kallar "koreografiska promenader". En promenad för ungdomar sker 28 oktober och för familjer 29 oktober.
– Tanken är att få människor att se platsen med andra ögon, berättar hon.
De som promenerar kan till exempel få fokusera på olika känslor, blunda och visa tillit till någon som leder eller lämna olika spår efter sig som exempelvis konturer av kroppar ritade med gatukritor.
Själv är Cyntia Botello uppväxt i Mexiko, men hon bor i Sverige sedan 1998 och nu växelvis i Stockholm och Tranås. På senare år har hon specialiserat sig på dansfilm. På Kunskapens hus berättar hon den 12 november om sitt arbete med dansfilm och premiärvisar filmen "Salsaspåret". I den gör Klockaretorpet en koreografi till musik av artisten Sativa-Maria.
– Låten är salsainspirerad och spårvagnen är så viktig för alla som bor här. Vi dansar på spåret. Det handlar om resande och utforskande, säger Cyntia.
Temat går igen i evenemanget "Dansresa med Cyntia" den 19 november. Efter en gemensam fika på Kunskapens hus tar alla gemensamt spårvagnen till Hörsalen och Riksteaterns crossoverföreställning Slick, där kabaré möter performance.