Mer blod i Industrilandskapet

Norrköping har blivit en alltmer kriminellt belastad stad. Emelie Schepp har skrivit en ny deckare med blodiga spår i Industrilandskapet längs Strömmen.

Emelie Schepp lanserar nu sin andra kriminalroman.

Emelie Schepp lanserar nu sin andra kriminalroman.

Foto: Fredrik Jonson

Norrköping2015-05-13 13:20

Jag sätter mig med en kopp kaffe i vårsolen och tänker inte på att jag har kvarteret Kroken i ryggen. Det är en i av kvarterets övergivna byggnader som den psykopatiske åklagaren Jana Berzelius spöar upp två hotfulla missbrukare.

Strax därefter anländer hennes skapare Emilie Schepp, deckarförfattare och ägare till den minst diskreta bil som någonsin trafikerat Norrköpings gator, för övrigt i samma modell och färg som hennes hjältinna i den nya kriminalberättelsen "Vita spår".

- Ja, min kollega Sofie Sarenbrant brukar också ha synpunkter på bilen. Men det är bra reklam, säger Emilie Schepp vars förflutna i reklambranschen gör dig påmint när hennes nya och andra bok ska lanseras.

Den här gången har hon inte gjort allt själv utan har uppbackning av ett etablerat förlag. Med det kommer andra arbetsprocesser och krav.

- Det är klart att jag har en annan press på mig att leverera nu, men jag har en bra redaktör och jag tror förlaget har upptäckt att jag är en författare som lägger mig i ganska mycket, säger hon men framhåller att det är skönt att ha en annan bok att prata om efter debuten "Märkta för livet".

Den innebär en upptrappning av Jana Berzelius våldsamma äventyr i Norrköping. Från början hade Emelie Schepp tänkt skriva tre romaner om henne, men eftersom det går bra tänker hon nu i god deckare tradition utöka sviten till hela åtta planerade böcker. Det var 50-talets svenska deckarförfattare som började skriva i sviter: Hans-Krister Rönblom, Stieg Trenter, Maria Lang. Men det var Maj Sjöwall och Per Wahlöö som med sina realistiska polisromaner för ett drygt halvsekel sedan skapade den moderna svenska kriminalromanen med ett vattenlik vid namn Roseanna i hamnbassängen utanför Borenshults sluss i Motala.

- Jag har läst den och skildringen av Motala som man kände igen, säger Emelie Schepp som växte upp där. Idag när den svenska deckarlitteraturen exploderat har varenda svensk stad med självaktning en deckarförfattare som förvandlar hemvana miljöer till brottsplatser och scener för actionspäckade skeenden.

Från Emelie Schepps Motala går, via Göta Kanal och Motala Ström, ett blodigt spår av missgärningar och mord. Linköping har mutats in av Mons Kallentoft, i S:t Anna härjar Joakim Zander och i Gryts skärgård regerar Henning Mankell och hans föregångare Stieg Trenter (även om deras mest kända berättelser inte utspelas där).

Emelie Schepp har valt Norrköping.

- Jag tycker Norrköping fungerar bra. Här finns spännande miljöer som hamnen och Industrilandskapet, rika och fattiga områden, säger hon.

Jana Berzelius bor i det, möjligtvis mondäna, Knäppingsborg. De fattiga narkomanerna finns i Navestad och de rika och välbärgade, med hemligheter bakom fasaderna, i Lindö. Är det inte, som Norrköpingsskildring, betraktad en ganska schablonartad bild av staden?

- Jo, jag kan hålla med om det men en schablon är någonting som människor känner igen.

Miljöerna beskrivs noga med några få konstnärliga friheter. Man namn på varumärken, hotell och krogar är hon så noga med att det ser ut som produktplacering.

– Nej, det är det inte men jag tycker det är viktigt att skriva ut namnen.

I hennes båda romaner kommer hoten utifrån, utanför Sveriges gränser. Alla med internationella namn är skurkar och - utan att avslöja för mycket - kan de pressa till synes oförvitliga svenskar att liera sig med dem.

- Fast jag tycker att Jana Berzelius inte riktigt stämmer in på det. Hon är både ond och god, säger Emelie Schepp om sin hjältinna som med sin dubbelnatur är besläktad med Stieg Larssons Lisbeth Salander.

- Jag försöker beskriva sådant som händer i samhället. I min första bok var det barnsoldater. Här är det utsatta narkotikasmugglare som färdas över gränserna med nedsvalda kapslar med knark i magen, säger hon och hon har en poäng.

Dagen efter jag har läst hennes nya bok läser jag en artikel i DN om att polisen har sprängt ett nätverk med langare med nedsvald narkotika i magen.

Den svenska deckargenren har firat triumfer, nationellt och internationellt. Samtidigt blivit har den en överexploaterad nisch på marknaden. De framgångsrika deckarna lever på att varsamt för föra in någonting nytt i en beprövad formel som inte får ruckas för mycket. Vad är Emelie Schepps bidrag till utvecklingen?

– Jag tror att det är att jag skriver rappt och sceniskt, säger hon och avslöjar att det finns stort intresse att göra film eller tv av hennes böcker.

Men hon framhåller också den egenproducerade marknadsföringen och med målet att skriva ytterligare sex böcker och sammanlagt sälja en miljon böcker. Så vi kan räkna med att Emelie Schepps bil och intriger också fortsättningsvis kommer att göra Norrköpings gator osäkra.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!