Stine Martinsen hyllar det goda arbetsklimatet på Östgötateatern. "Varje gång har det varit fantastiskt här", säger den danska scenografen.
Just nu är Östgötateatern inne i en högintensiv uppbyggnadsfas. Det är kultfilmen Beetlejuice från 1988 som kommer ha Europapremiär som musikal på Stora teatern 6 september.
På scenen ska tolv skådespelare ge liv åt 70 olika karaktärer som gestaltas någonstans mellan livet och döden. Ett orkesterdike har öppnats upp för att ge plats åt sju musiker.
– De som känner till filmen vet att det är ett hus som ska förvandlas tre gånger. Musikalen ska bli en rik, mustig och generös upplevelse. Det ska inte bli en teater som är sparsmakad. Det kommer hända nya grejer hela tiden, men inom ramarna för vad som ryms i den här byggnaden, säger den danska scenografen Stine Martinsen i Norrköping.
Till sin hjälp har hon en engagerad personalstyrka där Patric Eriksson är teknisk samordnare. Han är mitt i uppbyggnadsfasen när den fyra ton stora roterande scenen ska kläs med nya dekorer. Stommen kommer från höstens uppsättning av Waitress men den här scenen ska bli något helt annat.
– Återanvändning är något som kommer mer och mer. Vi tittar ständigt på vad som är möjligt att använda igen, säger Patric Eriksson.
– Det här bygget ska vara klart innan sommaren, vi ligger lite i bakhasorna nu. När vi kommer tillbaka efter semestern har vi en veckas marginal, sedan ska allt vara klart för att börja repetera. En vecka innan premiären ska det inte finnas några bekymmer kvar för mig, fortsätter han.
Scenarbetare Amanda Klang styr byggnaden från sitt manöverbord vid sidan av scenen. Under scengolvet sitter motorerna och mekaniken som ska sätta allt i rörelse. Två motorer vrider scenen runt, en motor driver den fram och tillbaka.
– Det mesta är standardkomponenter, men den mekaniska scenkonstruktionen är specialbyggd. När styrskåpen har krånglat har vi fått prata med kollegor i London, New York och Nederländerna, säger Patric Eriksson.
Patric Eriksson visar maskineriet under Stora Teaterns scen som styr konstruktionen.
Amanda Klang vid kontrollbordet som styr scenbygget för uppsättningen av Beetlejuice.
Östgötateatern i ny skrud inför Europapremiären i höst.
Östgötateaterns premiär är en satsning och utmaning för framtiden.
Scenograf Stine Martinsen lägger ned mycket tid på att vara tillgänglig för sina projekt i Skandinavien och att etablera en god relation.
Danskan har varit i Norrköping och på Östgötateatern flera gånger tidigare och hyser stor respekt för personalen här.
– Östgötateatern har de kvaliteter som krävs för att på relativt få människor göra betydelsefulla föreställningar. Här finns kompetens kopplat till ett samarbetsklimat som är konstruktivt och stimulerande, säger Stine Martinsen.
Skräckkomedier har inte varit hennes favoritgenre tidigare. Själv var hon ung när Tim Burtons Beetlejuice gick på biograferna 1988. Nu när hon sett filmen på nytt har Stine upptäckt nya kvalitéer i berättelsen.
– Då såg jag mest effekterna. Nu när jag ser den igen och med vuxna ögon så ser jag en fin historia med flera olika lager. Hur lever vi våra liv, lägger vi locket på känslorna? Hur tar vi hand om sorg och glädje?
Hon tror på teaterns satsning. En musikal med högt tempo, många roll- och klädbyten och som ska nå en åldersmässigt bred publik. Scenografen jobbade i Norrköping med musikalen Waitress, samtidigt som kulturutövare och politiker debatterade hur kulturen i Norrköping ska finansieras, i det som benämndes som kulturbråket i Norrköping.
– Då var känslan att man hade kniven mot strupen här. Produktionen av Beetlejucie som sätts upp nu kommer snarare ur modet att verkligen visa teaterns stora kunnande i kölvattnet av den debatt som rådde då. Det visar vilken väg teatern valt, säger Stine.