Här flyttar det oförklarade in på Konstmuseet

Nu flyttar det oförklarade in på Konstmuseet. Kuratorerna och konstnärerna Magnus Bärtås och Isak Sundström presenterade en ovanlig idé och tillsammans med konstnärerna Ida Idaida och Cecilia Germain ville de skapa ett rum för eftertanke inför det vi inte känner till och förstår.

I entrén möts betraktaren av Ida Idaidas blodröda mastodontverk ”Autonomi” (2021). Här undersöker konstnären våldets natur och kroppens minne.

I entrén möts betraktaren av Ida Idaidas blodröda mastodontverk ”Autonomi” (2021). Här undersöker konstnären våldets natur och kroppens minne.

Foto: Catrin Villaume Fägerstrand

Norrköping2024-03-08 18:30

Jordskugga

Arkivet för det oförklarade

Norrköpings Konstmuseum
9/2 – 8/9

Utgångpunkten är Arkivet för det oförklarade (AFU) som startades upp 1973 men som är mer aktuellt än någonsin. Inte minst genom filmen "UFO Sweden". Idag är det ett av världens största arkiv av böcker, bilder och vittnesbörd om fenomen som inte kan förklaras vetenskapligt. 

Redan i Konstmuseets entré möts betraktaren av Ida Idaidas blodröda mastodontverk ”Autonomi” (2021), en komplex och hantverksmässigt avancerad installation. Här undersöker konstnären våldets natur och kroppens minne. Inne i galleriet reser sig ännu en enorm, svartmålad installation vars mekaniska rörelser skapar nyfikenhet och rädsla. Svarta trasor och spetsar vajar olycksbådande till klagande gnissel. 

Undre delen för tankarna till en brunn som nu ska fyllas med stora mängder vatten.

– Vattnet kommer att skapa ett högt inre tryck, likt de processer vi människor ibland måste genomgå och som på olika sätt kan sippra eller läcka ut. Så kan man också se på psykisk sjukdom. I Brontës Jane Eyre illustreras det genom att den galna kvinnan hålls inlåst på en vind – vår önskan om att kontrollera det som stör vår ordning. Jag har alltid haft tankar om att beskriva det som inte går att förklara, genom materiella manifestationer, förklarar Ida

För Cecilia Germain blev besöket i arkivet en ny erfarenhet.

– I allt material mötte jag afro-amerikanske ockultisten och magikern Paschal Beverly Randolph. Jag tänkte, det här är meningen. Genom mitt afro-karibiska ursprung tillhör jag DOCS (Descendants of chattel slavery). I mitt konstnärskap undersöker jag ofta kolonialism, motstånd och vägar till läkning.

Med utgångpunkt i Randolphs texter för Cecilia samtal med en ”kär bror” medan hon utforskar spegeln, kameran och fotografiet som metafysiska redskap – just samma verktyg som använts för att åskådliggöra, katalogisera och rasifiera kroppar. 

Isak Sundström har skapat ett verk som iscensätter Stanny Price visioner om livet efter detta. Price förde en korrespondens med sin avlidne make och skrev en bok som dokumenterar livet efter döden. I Isaks andra verk möter vi ”rösthöraren” Nils-Tore Krusenblad som diagnosticerats paranoid schizofren. Hans ”inre growlande” har anklagat honom för saker i fyrtio år. Men synen på sjukdomen har skiftat historiskt. Inom vissa kulturer tillskrivs schamaner och profeter liknande förmågor.

Det andliga sökandet verkar större än någonsin?  

–  Det är väl ett bakslag för den självgoda modernitetsbilden. Spiritismen gjorde upp med kyrkans auktoritära roll. Då uppstod ett behov av en annan andlighet. Spiritismen kan ses som modernitetens andliga kris. Ett tillstånd där vi människor vet att vi finns men vi vet inte längre varför. Ett djupt mänskligt behov av att tro på något och det pågår nu, svarar Isak tankfullt. 

– Att bära på en hemlighet tillsammans är också väldigt starkt. Det här arkivet bärs av ett kollektiv. Hur skulle de annars kunna driva något så omfattande under alla år utan ekonomisk hjälp? utbrister Magnus. Över alltsammans ringlar sig hans collage av klippta delar ur utsökt, äldre handbrodyr som fogats samman i en slingrande sentens: ”detta okända håller oss samman för oss närmare”.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!