Min spellista här intill fångar upp artisterna och banden i olika faser av deras respektive karriärer, från Faith No More på klassiska London-spelstället Brixton Academy 1990 till Muse, som rockar loss inför 61 000 fans på Roms olympiastadion för två somrar sedan.
Ett måste
Inställningen till live-inspelade album går från ”värdelösa” till ”ett måste” beroende på vem du frågar. Men lika säkert som att de flesta artister och band, som hållit på ett tag, förr eller senare ger ut en ”Greatest hits” eller ”Best of”-samling, lika säker kan man vara att diskografin fylls på med en live-skiva. De senaste tjugo åren gärna kombinerad med en DVD, där konserten fångats med massor av kameror.
Extramaterialet låter dej följa med bakom scenen och ljudet är efterbearbetat och mixat till perfektion.
Enklare nu
Så har det inte alltid varit. I den moderna populärmusikens barndom på 1950- och tidigt 1960-tal var live-inspelningar en komplicerad och dyr historia. För att få hyfsad kvalitet krävdes att stor och skrymmande apparatur flyttades från studio till konsertlokal och allt måste fungera och mixas rätt redan vid inspelningen.
En som kom att förändra synen på live-skivor var funkens anfader James Brown. Han fick ofta höra att hans skivor lät tama i jämförelse med de spektakulära scenshowerna. Lösningen var enkel för Brown: ett live-album inspelat på legendariska Apollo-teatern i Harlem i New York 1962.
Live blev succé
Brown fick bekosta inspelningen själv sedan skivbolaget sagt nej. Skivan hjälpte till att göra honom till superstjärna. Samma år, 1962, kämpade Motown med att lansera sitt musikaliska underbarn, den blott 12-årige Stevie Wonder. Efter två floppade album gav man ut en skiva inspelad under en konsert i Chicago med en fullkomligt explosiv Stevie. Kompmusikerna har svårt att hänga med när han improviserar på bongos och munspel. Albumet blev en jättesuccé och en singel från skivan, ”Fingertips”, var den första live-inspelningen som nådde toppen av USA-listan.
Bra exempel
Andra minnesvärda live-album är Johnny Cash hos fångarna på San Quentin och Nirvanas MTV Unplugged-spelning några månader innan Kurt Cobains bortgång eller varför inte ”Live at Leeds” med The Who. Minns att jag rusade till affären och skaffade den, inte minst lockad av det enkla konvolutet av grovt papper, som skulle få skivan att likna en illegal bootleg.
Utsnitt från de klassiska liveskivorna med James Brown, Stevie Wonder och The Who hittar du sist i spellistan. Där finns även liveinspelningar av Bråvallagäster som Emeli Sandé, Lars Winnerbäck och In Flames.
En varning dock för låten med The Who. Tomheten när Bråvalla Festival är över riskerar att ge också dej ”Summertime blues”.