Hennes naivistiska akvareller täcker väggarna i utställningslokalen på Trädgårdsgatan.
– Hon är mycket känd och många har tyckt att hon påminner om Marc Chagall och Henri Matisse, men hon kommer från en liten by och målade så här långt innan hon hört talas om dem. Hon målar framför allt sina drömmar, som är helt verkliga för henne, säger Sahar Burhan som driver galleriet.
Hon berättar om en dröm från barndomen som Shalabya Ibrahim berättat för henne.
– Vid ett tillfälle när Nilen svämmade över tvingades hon och hennes familj att flytta till släktingar. Det tog sin tid och Shalabya klagade på att hon var hungrig, men somnade och drömde om mat. När hon vaknade kände hon sig mätt och ville inte äta när maten dukades fram, berättar Sahar Burhan och ler.
Det finns något svävande och drömskt över målningarna. Men det sprakar också av färg och det finns något sagoaktigt över motiven som ofta utgörs av kvinnor, påfåglar och hästar.
Man får nog förlåta dem som lite förhastat påpekat likheterna mellan Shalabya Ibrahim och de tidigare nämnda modernisterna. De påminner om varandra, men utan att det förminskar egenarten hos någon av dem.
Utställningen som heter ”Nilens fe” – det är titeln på en av akvarellerna, men också ett epitet för konstnären – är också så stark och variationsrik så att man snart släpper alla referenser.
– Hon uttrycker sina tankar och känslor, men hennes målningar har också en filosofisk bakgrund och hon ser sin konst som ett vapen. Men ger samtidigt betraktarna ett uppdrag när hon överlåter åt dem att förstå och tolka.
Sahar Burhan känner henne sedan länge. Shalabya Ibrahim är gift med hennes lärare från konsthögskolan i Damaskus.
– Han heter Nazir Nabaa och de möttes när han studerade i Kairo i slutet av 50- och början av 60-talet. Han och andra studenter besökte hennes hemby och Shalabya visade att hon kunde teckna genom att rita i sanden. Då var hon fortfarande väldigt ung, så det dröjde några år innan de gifte sig, säger Sahar.
Idag bor paret i Damaskus, men senaste mötet mellan Sahar och Shalabya Ibrahim inträffade i Kairo.
– Det var då hon överlämnade bilderna. Hon målar i olja också, men det hon kunde bara ta med sig akvareller på resan, säger hon och berättar om det omedelbara intryck som Shalabya Ibrahim har på alla hon möter.
När de sågs ville Shalabya Ibrahim försäkra sig om att Sahar fortfarande var den hon kände tidigare.
– Många har förändrats sedan revolutionen i Syrien och hon ställde frågor för att bli säker på att jag var mig lik. Men hon är rättfram och har lätt för att få kontakt med alla slags människor. När man träffar henne får man också lust att måla, säger Sahar Burhan.