Det säger Andreas Åhs, redaktör för Rikke Peterssons bok "Ragnvald Blix – karikatyrtecknaren som utmanande Hitler". Boken ligger till grund för utställningen på EWK-museet som vill lyfta fram den skicklige satirtecknaren ur glömskans dammiga vrår.
– Det här är en röst för yttrandefrihet som är helt fantastisk, säger Carina Milde, intendent på EWK-museet i Arbetets museum
– När vi går till val måste vi ha den här utställningen. Vi har värdekonservativa och fundamentalistiska krafter i dag som vill minska rörligheten och krympa demokratiska rättigheter som människor har kämpat för att uppnå. Det är frågor som vi måste tala om, och vi kan göra det utifrån den politiska satiren, fortsätter hon.
På 30-talet riktade han sin spetsiga penna mot Hitler och Mussolini i tidningar som norska Dagbladet, danska Berlingske Tidende och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.
– Respektlösheten mot auktoriteter var ett fundament i hans livshållning, berättar Andreas Åhs.
I Sverige är Ragnvald Blix mest känd från sitt täta samarbete med Torgny Segerstedt som i Handelstidningen förde en intensiv kamp mot Hitler och de nazistiska idéerna.
– Blix och Segerstedt var kongeniala. Båda kände till Tyskland väl och såg tidigt faran med nazismen, säger Andreas.
Ett stycke svensk presshistoria finns med i utställningen. Det är en karikatyrteckning från 1933 av Mussolini som med bister uppsyn säger: "Jag kan mycket väl ha roligt åt en god karikatyr av mig själv men den där Hitler är en förolämpning". Torgny Segerstedt skrev en känd krönika om bilden, med en utläggning om Hitler och den nya tyska regimen. Krönikan fick Hermann Göring att skicka ett telegram till tidningen där han hotade med att fortsatta publiceringar skulle kunna skada Sverige.
– Resultatet blev en ny svavelosande krönika, där Segerstedt förklarade att man inte tänkte ta order från herrarna i Tyskland. Replikväxlingen är välkänd, men få vet att Blix bild låg bakom den, säger Andreas Åhs.
När hemlandet Norge ockuperades den 9 mars 1942 tog Ragnvald Blix sin tillflykt till Sverige, men han fick förbud att ägna sig åt politisk verksamhet. Det var då han började teckna under pseudonymen Stig Höök i Handelstidningen.
– Men folk klagade på att han kopierade Blix stil, men gjorde det sämre. Andra trodde att Höök köpte sina teckningar av Blix, berättar Andreas Åhs.
Utöver att Blix var en av de största opinionsbildarna i Sverige medverkade han också i tidningar som spreds genom motståndsrörelsen i Danmark och Norge.
Ragnvald Blix levde ett kringflackande liv och var bosatt i Frankrike, Norge, Danmark, Sverige, Italien och Tyskland. I Frankrike fick han ett skandalomsusat genombrott med karikatyr av Leonardo Da Vincis "Mona-Lisa" i början av 1900-talet. Författaren Mark Twain var en av dem som uppskattade tilltaget. "Jag har aldrig gillat Mona-Lisa, men den här är en darling" skrev han i ett brev till Blix.
Den fasta punkten i hans liv var huset på Guö i Blekinge, där han bodde under somrarna. I dag tillhör huset författaren Rikke Petersson som kände Ragnvald Blix personligen. Hon kommer att bjudas in till museet för att tala framöver.
Utställningen pågår till 14 oktober.