Paleontologen Beata Gardelius och geologen Inga-Lisa Blomgren finner en hel ny mÀnniskolikart under en expedition till Siljansringen i Dalarna i slutet av 1800-talet. Foto: Sara Mac Key.
För 377 miljoner Är sedan slog en meteor ned dÀr sjöarna som bildar Siljansringen nu ligger och hela omrÄdet fick en unik natur och geologi. För bara ett par Är sedan upptÀckte man exempelvis svampar av ett slag som inte setts nÄgon annanstans i vÀrlden.
I slutet av 1800-talet fick tvĂ„ kvinnliga forskare, paleontologen Beata Gardelius och geologen Inga-Lisa Blomgren, uppdraget att utforska Siljansringen i samband med att ett gruvbolag ville exploatera trakten. De hittade fossiler och benrester av frĂ€mmande arter och vartefter börjar de kartlĂ€gga den mĂ€nniskolika âHomo aquatisâ, intersexuella och egendomligt grĂ€nsöverskridande varelser som tycks leva i symbios med Siljansringens vĂ€xter och djur.
En teckning förestÀllande en homo aquatis av Pompe Hedengren.
Sju anonymt inlÀmnade koffertar till Ontologiska Museet i Stockholm avslöjade för bara nÄgra Är sedan den bortglömda historien om Gardelius och Blomgren och deras vÀrldsomvÀlvande forskning, som helt skedde i skuggan av Andrés polarexpedition vid samma tid, men som var en betydligt större vetenskaplig bedrift.
â Det hĂ€r Ă€r förstĂ„s en pĂ„hittad historia, men den Ă€r viktig i vĂ„r tid nĂ€r politiska krafter hittar pĂ„ förenklade och polariserande berĂ€ttelser om hur fantastiskt allting var pĂ„ 1950-talet, sĂ€ger Pompe Hedengren som Ă€r konstnĂ€rlig ledare för utstĂ€llningen âAquanautsâ som nu visa pĂ„ Ăstergötlands museum.
Homo aquatis fÄngade pÄ bild i ett vattendrag i slutet av 1800-talet. Foto: Sara Mac Key.
Homo aquatis Àr kÀrleksfulla och grÀnsöverskridande varelser. Foto: Sara Mac Key.
Det började med att han som gammal konstsimmare satte upp förestĂ€llningen âAquanautsâ som slog stort 2018 nĂ€r den spelades i Stockholms ström och sĂ„gs av 100 000 personer. Tillsammans med fotografen Sara Mac Key började han fundera pĂ„ vad de varelser som förekommer i förestĂ€llningen egentligen Ă€r för nĂ„gra: Var kommer de ifrĂ„n? Hur lever och Ă€ter de? Hur förökar de sig?
En av de varelser som Beata Gardelius och Inga-Lisa Blomgren möter under sin expedition till Siljansringen pÄ 1890-talet.
Pompe Hedengren började skulptera, teckna och mĂ„la och hans far, författaren Olof Hedengren, skrev berĂ€ttelsen âAquanauts - Expeditionen till Siljansringenâ som ocksĂ„ finns som bok, medan Sara Mac Key fotade och filmade utstĂ€llningens bildmaterial (som har en övertygade Ă„lderdomlig nĂ€rmast gravyrliknande karaktĂ€r). Dessutom har doftkreatören Karolina Stockhaus skapat ett antal dofter som ger oss en kĂ€nsla för hur varelserna luktar, dessa finns ocksĂ„ att köpa som parfymer (hĂ€rliga âskogigaâ dofter).
â NĂ€r jag skapat mina varelser har jag varit mycket inspirerad av modeskaparen Alexander McQueen som hade ett vĂ€ldigt intressant sĂ€tt att nĂ€rma sig frĂ„gor kring genus och mĂ€nniskans relation till miljön. Jag har ocksĂ„ inspirerats av John Bauers bilder pĂ„ tomtar och troll som ger en kĂ€nsla av natursynen frĂ„n tiden, sĂ€ger Pompe Hedengren.
â MĂ„nga som ser utstĂ€llningen tror först att det de ser Ă€r sant och mĂ„nga har ocksĂ„ blivit sĂ„ berörda att de Ă„tervĂ€nt till den flera gĂ„nger. En del har ocksĂ„ kĂ€nt ett djupare band till mina varelser, fortsĂ€tter han.
Fotografen Sara Mac Key har skapat de magiskt realistiska bilderna som för oss tillbaka till 1890-talets fascinerande upptÀckt.
Intresset för bÄde förestÀllningen och utstÀllningen har varit sÄ stort att Pompe Hedengren nu jobbar vidare med en lÄngfilm pÄ temat. Inte bara utforskar berÀttelsen vÄr relation till naturen, utan ocksÄ kvinnohistorien, Gardelius och Blomgren Àr pionjÀrer i en tid dÄ kvinnor först börjat fÄ möjligheten till universitetsstudier i Sverige.
â MĂ€nniskor Ă€r vĂ€ldigt fascinerade av det ockulta och spirituella nu och jag tror det beror pĂ„ att samhĂ€llet har blivit sĂ„ sekulĂ€rt, det finns ingen magi lĂ€ngre och vi behöver den i vĂ„ra liv. DĂ€rför kan en sĂ„dan hĂ€r berĂ€ttelse om gemenskap, kĂ€rlek och frihet och alla mĂ€nniskors rĂ€tt att fĂ„ Ă€lska och leva som de vill vara viktig. Det Ă€r inte de hĂ€r arterna som Ă€r âfreaksâ, utan det Ă€r vi mĂ€nniskor som Ă€r det nĂ€r vi dödar varandra och förstör vĂ„r planet. Homo aquatis Ă€r snarare förebilder som visar oss hur vi ska leva tillsammans, sĂ€ger Pompe Hedengren.
Som lÀrjungar av bland andra Ellen Key gör pionjÀrerna Paleontologen Beata Gardelius och geologen Inga-Lisa Blomgren en skrÀmmande och spÀnnande upptÀck i Siljansringen i slutet av 1800-talet.
Enligt Per StĂ„lebro, projektledare pĂ„ Ăstergötlands museum, har lĂ€nsmuseet aldrig visat nĂ„got liknande tidigare.
â VĂ„rt uppdrag Ă€r att visa utstĂ€llningar som ger korrekt kunskap om historia, men den hĂ€r utstĂ€llningen fĂ„r oss i stĂ€llet att tĂ€nka kring sĂ„dana frĂ„gor i en historia av âalternativa faktaâ och sĂ„ mycket falsk information. Det Ă€r en utstĂ€llning som verkligen suger in och omsluter besökaren helt i sin vĂ€rld pĂ„ ett sĂ€tt som vi inte har visat hĂ€r pĂ„ museet tidigare, sĂ€ger Per StĂ„lebro.
Homo aquatis Àr en varm och omtÀnksam art som kan lÀra oss mÀnniskor hur vi ska vara mot varandra och naturen. Foto: Sara Mac Key
âAquanauts â Expeditionenâ visas i Westmanhallen pĂ„ Ăstergötlands museum frĂ„n den 23 september till den 8 januari nĂ€sta Ă„r.