När jag och Anders Lindkvist gick på Hagagymnasiet för 20 år sedan så växte hans intresse för medeltiden fram. Han började smida som hobby och som projektarbete i skolan gjorde han en helt egen ringbrynja. Sedan dess har intresset för historia och hantverk flyttats fram ett par århundraden. Efter studenten började Anders Lindkvist med reenactment, att tillsammans med andra återskapa historiska händelser genom tidstrogna kläder och föremål.
– Det var så jag upptäckte 1700-talet, under den karolinska tiden hade man så fruktansvärt tjusiga kläder. Jag har alltid haft ett intresse för skjutvapen, jag började tävlingsskjuta med luftgevär när jag var åtta år, men i och med att jag höll på med reenactment fick jag också upp ögonen för musköter och pistoler, säger Anders Lindkvist.
Han är både utbildad smed och gymnasielärare i historia och religionskunskap. Men han har inte jobbat en dag i skolan utan har varit verksam som museipedagog, i tolv år arbetade han som det på Norrköpings stadsmuseum.
– För mig har alltid hantverk och historia gått hand i hand, det har varit något jag har drivit på museet, att man också fysiskt ska få känna och se historien för att kunna förstå den.
Just därför är det också hantverket som intresserar med de gamla skjutvapnen.
– Jag är främst inriktad på de vapen som gjordes före industrialiseringen. De berättar också så mycket om sin tid och har alltid en rik kulturhistorisk kontext.
Eftersom Sverige länge haft en så välordnad byråkrati kan också varje vapen berätta en historia. Genom generalmönsterrullor kan man under flera århundraden se vilka som varit svenska soldater och ofta vilka vapen de använt.
– Exempelvis kom jag över en musköt som jag kunde spåra till en soldat som hette Arvid Hult. Just det vapnet stred han med mot Napoleons styrkor i slaget vid Leipzig 1813, där han sårades, och han bar det också under fälttåget mot Norge 1814.
Gradvis har Anders Lindkvist utvecklats till kulturentreprenör och för ett år sedan sade han upp sig från museet för att i stället helt satsa på sitt företag Kurage – Vapen & Historia. Han handlar med antika vapen, är verksam som jakt- och vapenhistoriker och skriver regelbundet i Svensk Jakt samt visar jaktlag och andra vapenhistoriskt intresserade hur man jagade förr i tiden med gamla vapen.
– Det finns 300 000 jägare i Sverige och de är lika historielösa som gemene svensk. Det är därför jag tycker att det är så viktigt att de lär sig om hur vi jagade då jakten också var så viktig för att faktiskt försörja människor.
Nu har han auktion med gamla vapen på RA Auktionsverket Norrköping. Det rör sig om 150 olika objekt som kan ropas ut från tusenlappen upp till tiotusentals kronor. Vapnen är licensfria, så alla får köpa dem.
Här finns förstås en del riktiga dyrgripar. Exempelvis säljs en fin samling med gamla luftvapen, bland annat en tyskt Haenel Sport Modell 33 Junior, det luftgevär som användes av Hitler Jugend, men även av svensk militär ungdom.
– Det gjordes för att efterlikna de mausergevär som den tyska armén använde vid den tiden.
Ett riktigt muskedunder är den enorma ryska mastodontbössa som svenskarna lade beslag på under Gustav III:s krig mot Ryssland 1788–1790, det största geväret som säljs under auktionen.
– I Sverige använde man dem sedan i flottan en bra bit in på 1800-talet. De fästes på relingen på skeppen och sköt på fiendefartyg med riktigt grovt hagel.
Här finns också ett par exempel på de engelska musköter som användes i Sverige under kriget mot Ryssland 1808-1809. Minst sagt naivt sålde Sverige stora volymer fina svensktillverkade gevär till Ryssland före kriget som ryssarna sedan använde mot svenska styrkor när de invaderade Finland.
– Precis som vi skickar pansarskott till Ukraina i dag samlade britterna ihop det de hade i sina vapenförråd och skeppade hit 40 000 musköter så att svenskarna hade något att skjuta med. Man kan säga att de motsvarar vår tids kalasjnikovs, det var enkla och robusta gevär, men de var väldigt driftsäkra och pålitliga.
Ett annat klassiskt vapen på auktionen är ett så kallat “Wredesgevär” tillverkat i Husqvarna 1861. Det användes av skarpskyttekåren, en paramilitär organisation med tiotusentals medlemmar som växte fram under 1800-talets mitt.
– Det var den egentligen den enda borgerliga folkrörelsen, bara i Norrköping fanns det hundratals medlemmar som också kallades ut för att upprätta lag och ordning när det blev oroligheter.
Under 1600-, 1700- och 1800-talet tillverkades skjutvapen av vapensmeder och verkstäder i stora volymer, i synnerhet under stormaktstiden och den karolinska eran. Men skjutvapen smiddes också av “vanligt folk” som jaktvapen. Anders Lindkvist säljer flera fina sälbössor från Österbotten. De vapensmeder som tillverkade allmogegevär var ofta väldigt konservativa och vapnen såg ungefär likadana ut från 1500- till 1800-talet. Bössorna är smyckade med fina ornament som just för tankarna till annan allmogekonst.
– Det är numera en nästan helt bortglömd del av allmogekulturen, det stora intresset ligger i textilier, husgeråd, verktyg och möbler, men det var med de här vapnen man såg till att skaffa mat på bordet, inte minst uppe i Norrland där jordbruket inte gav lika mycket.
Sverige låg någorlunda i paritet med andra krigsmakter rörande beväpning under 1800-talet, men sackade efter. Under auktionen säljs ett antal revolvrar av den typ som användes under amerikanska inbördeskriget. Samtidigt som nord- och sydstatare sköt på varandra med “sexskjutare” i hundratusental, så fick svenska officerare och kavallerister enkla mynningsladdade pistoler som bara kunde skjuta en salva hagel eller någon enstaka kul åt gången på nära håll.
– Under 1860-talet var fortfarande många svenska regementen utrustade med gamla musköter av den typ man hade hundra år tidigare. De svenska vapnen var riktigt bra på 1700-talet, men under industrialiseringen på 1800-talet hade man svårt att hänga med.
Det finns bra svenska vapen från tiden, som auktionens dyraste gevär, en slaglåsstudsare av Malmösmeden P F Wahlqvist från 1800-talets mitt, men under den tiden blev det populärt att köpa vapen från andra länder. Ett riktigt fint sådant exempel är ett så kallat tändnålsgevär tillverkat av C A Fischer i Lübeck på 1860-talet, med utropspriset 30 000 kronor.
– De vapnen ersatte musköterna som laddades från mynningen. Tändnålsgeväret laddades som ett modernt gevär baktill men med enkla papperspatroner.
Vapensmidet har förstås sin estetik som också varierade mellan olika länder. Anders Lindkvist visar rikligt smyckade hagelbössor från Belgien och gevär från Tyskland och Österrike.
– De belgiska hagelbössorna var populära på 1800-talet, men inte särskilt bra vapen egentligen. De tyska och österrikiska gevären är riktiga “joddlarbalkonger” eller “gökur”. De svenska vapnen är oftast enklare och mer stilrena i designen, en slags förlagor till “swedish grace”.
Utöver svenska, europeiska och amerikanska vapen säljer Anders Lindkvist också musköter tillverkade på Balkan och i Nordafrika som har ett mer orientaliskt uttryck, men han har också förstås Norrköpingstillverkade vapen. Ett exempel är ett litet kort gevär signerad vapensmeden Anders Stenberg från 1700-talets mitt.
– Det är en så kallad slädbössa som man sköt hagel med, den användes som försvarsvapen i slädar ifall man blev angripen av vargar eller banditer.
Han tycker att det är tråkigt att inte Norrköpings vapentillverkning får mer uppmärksamhet.
– Det är alltid textilindustrin som lyfts fram och därefter dalar det i en hierarkisk ordning kan man säga. Norrköpings vapenfaktori var kanske inte det mest lyckade i landet, men det tillverkades ändå vapen i Norrköping från 1600-talet och framåt i tvåhundra år och man gjorde pistoler, pikar och harnesk som användes av militären.
Det finns också mycket annat på auktionen, som hjälmar från 1500- och 1600-talet, små kanoner och ett krutkoger (!) till kanonerna på pansarskeppet Göta från 1889.
Det var vernissage för Anders Lindkvists auktion i torsdags kväll, men man kan titta på dem på RA Auktionsverket i Norrköping. Auktionen ligger på nätauktionsplattformen Auctionet och avslutas den 2 oktober.