Jag har hållit ut länge men nu är det nog dags att ge upp hoppet om Weezer. Bandet har inte gjort en riktigt bra skiva på fjorton år. Det är väl svårt att begära att gruppen ska toppa Pinkerton, en av nittiotalets bästa skivor, men nu känns det som att de inte längre ens försöker. De senaste årens album har innehållit i genomsnitt en bra, lättrallad låt med åtföljande putslustig video som har spelat på mitt hjärtas strängar och tänt hoppet igen. Men resterande sånger har varit anonym och intetsägande radiorock vars enda uppgift är att puttra i bakgrunden utan att störa. Weezers åttonde album är tyvärr inget undantag.
