I år cirka 34 000 personer, lämnar tält, alkohol och pojkvänner vind för våg för att se danska Volbeat. Plötsligt känns det stora området trångt och mitt val av premiärmat på festivalen störs av den enerverande danska bonnrocken. Men langos blir det i alla fall och snart jämnar åskådarmassan ut sig när melodifestivalsrockarna Heat går på scenen i andra änden av området. Men allra gladast verkar de flesta bli över att solen tittar fram bakom den tjocka mattan av moln.
Billy Gibbons, Frank Beard och Dusty Hill har spelat ihop som ZZ Top i hela fyrtio år. Det betyder tyvärr att det som tidigt i karriären av fri vilja var gubbig bluesrock numera är gubbig bluesrock på grund av bandmedlemmarnas ålder. Billy Gibbons är urtuff, trots att han envisas med den fula mössan, men det är långt ifrån något drag under galoscherna. Men man kommer ganska långt med ett snett leende, lågmäld humor och synkroniserad dans. Tempot är tyvärr lite väl lågt innan de efter en dryg timme börjar bjuda på åttiotalets superhits.
De som är nyfikna på exakt hur bra glorifierade coverbandet Over the Rainbow, som börjar spela om några minuter, var och om Twisted Sister skötte sig samt ta del av en trendrapport från Sveriges otrendigaste festival kan under morgondagen besöka Correns hemsida.