Varmt mottagande för Laleh

Med en rätt välproducerad debutplatta i bagaget kan det tyckas som rätt våghalsigt, men Laleh vet säkert att hon kommer till sin rätt även med en mer sparsmakad bakgrund
Hon kom mer eller mindre från ingenstans rakt in på Trackslistans förstaplats. Debutskivan har hon skrivit, spelat in och producerat helt på egen hand. Dessutom har hon fått skivbolaget att skänka delar av vinsten till välgörenhet. Musiken spretar rätt rejält och andas såväl soul som Cornelis Vreeswijk, fast själv säger hon sig vara mest inspirerad av svenske jazzlegenden Jan Johansson.

Jag ska erkänna att jag har svårt för Cornelis-utflykterna. På skiva är det ibland som att de vokala excesserna kommer i vägen för texterna, men live finns det utrymme för bägge. Storebror är en av de låtar som river ner varmast applåder. På sätt och vis är det en historisk låt. Rumlande mäns berättelser har vi hört många genom åren, men den lätt oroliga lillasyrrans funderingar har än så länge lyst med sin frånvaro.
Live tomorrow låter förvånansvärt fyllig, med tanke på att det är en av de mer välproducerade spåren på skivan. Applåderna efter alla låtar är långa och varma. Även om låtmaterialet är lite ojämnt vägs det upp av Lalehs utstrålning och sång.

Kulturkammaren har de senast åren använts allt mindre för musik allt eftersom andra arrangörer både blivit fler och utökat sin verksamhet. Ursäkta om jag låter präktig nu, men det finns fortfarande ett stort behov av ställen utan åldersgräns där folk faktiskt kommer för att lyssna på musiken. Framåt slutet sätter sig Laleh vid pianot. En man framför mig pratar lite lågt med någon bredvid, i övrigt är det tyst. Stämningen känns oskuldsfull men också öppenhjärtig, här finns inga surputtar med armarna i kors.
I någon låt blir det lite allsång längst fram. Jag kan inte låta bli att spricka upp i ett generat leende.

Varmt mottagande för Laleh

En trummis och en kontrabasist sätter igång ett beat och några sekunder senare äntrar Laleh scenen.