Det gamla gänget FJK hade en lite halvtråkig utstrålning och tittade mest på sina instrument och ner i golvet när de spelade. När de pratade mellan låtarna hördes mest ett mummel.
Det var mysigt plonk på gitarrerna och basen men det blev ganska tråkigt
i längden. Men det fanns några inbitna fans som tjoade och fötter som gungade och stampade
i takt till musiken.
Det syns att FJK njuter av att spela och sjunga sina visor men kontakten med publiken var alldeles för tam. Det var snarare en trubadurkväll hemma med grannarna än ett uppträdande på scen.
Höjdpunkten var när de sjöng Kommer alltid hem till dig igen. Det gav en härlig sommarstämning. Kvällen innehöll lugna, mysiga kärlekssånger och större delen av spelningen kändes gubbig och rymde torr humor. Bra spelat, någorlunda sjunget och dåligt som underhållning. Variationen av instrument var ett trevligt tillskott i framträdandet.
Nu för tiden spelar FJK inte ofta tillsammans utan mer på varsitt håll. Men jag tycker helt klart att de kan fortsätta som ett gäng, fast på skiva eller hemma på festerna. De spelade en del låtar med underfundiga texter och efter den två timmar långa spelningen drog FJK två extra nummer då publiken kunde sjunga med.